Tänkvärd dag, funderinga om allt....
Ja då var det dags för lite bloggande igen, men min dator har inte varit vad den var.
Började redan för en vecka sedan, men till slut hittades felet, och det var en punktdisplay som jag använder, för att läsa texten på sidorna jag är o läser på.
Nu har den blivit hämtad, och ey ny kommer att komma hem till mig inom kort.
Denna dag är full av tankar, funderingar, och en stor skopa vemod.
Jag tänker på hockylandslaget som omkom i en sådan hemskt olycka för ett par dagar sedan, och allt detta pga ett flygplan som skatas ur bruk, och det kostade enmassa unga människors liv.
Detta är så hemskt så inga ord räcker till.
R.I.P Stefan Liv med sina vänner i laget.
sedan har jag svårt koppla bort denna tragiska händelse med 15 åriga Oliver, som fick sluta sitt liv så ung, och livet hade ju precis börjat.
Hanslånga, och jobbiga kamp med både posetiva och negativa sidor.
Från en glad kille, som, hade efter operation av tumören i hjärnan fått ett bra svar, att man lyckats, och sedan vänder allt bra till något hemskt tragiskt.
Hans hopp måste ha blivit sarjat, och väldigt kantstött då alla svar pendlade hit o dit, men tyvärr slutade hans kamp onsdagen den 7 september.
Han fick inte ens sina önskningar uppfyllda då allt gick så fort.
Kan skriva massor om detta, men det gör så fruktansvärt ont i mitt hjärta, men nu har killen frid, och nu vill jag finnas, för hans anhöriga, som har en sååå tuff kamp framför sig.
Tänk bara, att begrava sitt 15 åriga barn.
Behöver jag skriva mer bara ta en minut och tänk på detta det är dem alla värda, så förstår ni vilket jobb dem har framför sig.
Älskade vänner finns för er i tankar, och hjärta.
Här är annars allt ganska vanligt, och helgen har varit lugn.
Jag känner tyvärr mig nerstämd, o vemodig och jag vet inte varför.
tycker att livet är tufft, och många gånger skulle även jag vilja känna glädjen, att få ta på jackan, gå ut när jag vill, och inte alltid behöva någon vid min sida när jag vill vara ensam i mina funderingar.
Nu är mitt liv sså olikt det jag vill, och kanske har man ändå rätten få känna sig ensam, o utan möjligheter ibland.
Önskar er en bra dag ta hand om dagen, fånga den, och gör ditt bästa, för att den ska bli fin för dig.
Började redan för en vecka sedan, men till slut hittades felet, och det var en punktdisplay som jag använder, för att läsa texten på sidorna jag är o läser på.
Nu har den blivit hämtad, och ey ny kommer att komma hem till mig inom kort.
Denna dag är full av tankar, funderingar, och en stor skopa vemod.
Jag tänker på hockylandslaget som omkom i en sådan hemskt olycka för ett par dagar sedan, och allt detta pga ett flygplan som skatas ur bruk, och det kostade enmassa unga människors liv.
Detta är så hemskt så inga ord räcker till.
R.I.P Stefan Liv med sina vänner i laget.
sedan har jag svårt koppla bort denna tragiska händelse med 15 åriga Oliver, som fick sluta sitt liv så ung, och livet hade ju precis börjat.
Hanslånga, och jobbiga kamp med både posetiva och negativa sidor.
Från en glad kille, som, hade efter operation av tumören i hjärnan fått ett bra svar, att man lyckats, och sedan vänder allt bra till något hemskt tragiskt.
Hans hopp måste ha blivit sarjat, och väldigt kantstött då alla svar pendlade hit o dit, men tyvärr slutade hans kamp onsdagen den 7 september.
Han fick inte ens sina önskningar uppfyllda då allt gick så fort.
Kan skriva massor om detta, men det gör så fruktansvärt ont i mitt hjärta, men nu har killen frid, och nu vill jag finnas, för hans anhöriga, som har en sååå tuff kamp framför sig.
Tänk bara, att begrava sitt 15 åriga barn.
Behöver jag skriva mer bara ta en minut och tänk på detta det är dem alla värda, så förstår ni vilket jobb dem har framför sig.
Älskade vänner finns för er i tankar, och hjärta.
Här är annars allt ganska vanligt, och helgen har varit lugn.
Jag känner tyvärr mig nerstämd, o vemodig och jag vet inte varför.
tycker att livet är tufft, och många gånger skulle även jag vilja känna glädjen, att få ta på jackan, gå ut när jag vill, och inte alltid behöva någon vid min sida när jag vill vara ensam i mina funderingar.
Nu är mitt liv sså olikt det jag vill, och kanske har man ändå rätten få känna sig ensam, o utan möjligheter ibland.
Önskar er en bra dag ta hand om dagen, fånga den, och gör ditt bästa, för att den ska bli fin för dig.
Kommentarer
Trackback
