Funderingar...
Hej mina bloggvänner hoppas allt är väl med er också.
Här ganska lugnt men massor av funderingar om livet, och vänner samt vänskap.
Har för några dagar sedan fått se hur fort livet kan förändras fast man inte ens har en aning om det några veckor innan.
Varför, jo man får ett tråkigt besked, och plötsligt är beskedet så defenetivt o slutgilltigt.
Detta har inte med mig o vår familj, att göra, men en vän har i sin familj fått ett väldigt tråkigt besked, som jag blev väldigt ledsen, och illa berörd av.
Hur kan livet bara rinna ut som sand mellan fingrarna, och så fort.
Den jag skriver om vet själv att det just om den familjens situation, och jag vill säga, att jag finns av hela mitt hjärta med dem i denna svåra situation, och jag kan inte skriva hoppas, tröstar, eller liknande då jag känner att orden inte räcker till denna gång.
Jag finns o delar er hemska vardag så gott jag kan min vän.
Här är annars det mesta, som vanligt.
Jag har sovit dålig igen, men inget nytt är det i mitt liv, och jag fick i alla fall en natts sömn inatt.
Hur detta ska sluta vet jag inte, men förstår inte heller varför jag ska ha så svårt att sova.
Vet att jag tänker mycket, grubblar gärna, och inte kan slappna av, så kanske är det hela orsaken.
Idag börjar hösten på riktigt, att märkas, för halvdant väder, lägre grader, och en känsla av, att inne är skönast.
Vemodigt ja, men det är ju dags, för hösten nu.
Micke jobbar, som vanligt, och idag ska han åka, och ta ut sopor åt mor samt hämta nya talböcker åt mig.
Här ska fixas biff o potatisgrateng idag, men kan inte påstå, att jag är så sugen på någon mat alls, men äta lär man ändå.
Hundarna leker, och mår fint, och det var inget löp, som jag funderade över på Ronja, utan de kommer nog inom en månad ungefär.
Önskar er allt gott var rädda om varandra livet går så fort.
Här ganska lugnt men massor av funderingar om livet, och vänner samt vänskap.
Har för några dagar sedan fått se hur fort livet kan förändras fast man inte ens har en aning om det några veckor innan.
Varför, jo man får ett tråkigt besked, och plötsligt är beskedet så defenetivt o slutgilltigt.
Detta har inte med mig o vår familj, att göra, men en vän har i sin familj fått ett väldigt tråkigt besked, som jag blev väldigt ledsen, och illa berörd av.
Hur kan livet bara rinna ut som sand mellan fingrarna, och så fort.
Den jag skriver om vet själv att det just om den familjens situation, och jag vill säga, att jag finns av hela mitt hjärta med dem i denna svåra situation, och jag kan inte skriva hoppas, tröstar, eller liknande då jag känner att orden inte räcker till denna gång.
Jag finns o delar er hemska vardag så gott jag kan min vän.
Här är annars det mesta, som vanligt.
Jag har sovit dålig igen, men inget nytt är det i mitt liv, och jag fick i alla fall en natts sömn inatt.
Hur detta ska sluta vet jag inte, men förstår inte heller varför jag ska ha så svårt att sova.
Vet att jag tänker mycket, grubblar gärna, och inte kan slappna av, så kanske är det hela orsaken.
Idag börjar hösten på riktigt, att märkas, för halvdant väder, lägre grader, och en känsla av, att inne är skönast.
Vemodigt ja, men det är ju dags, för hösten nu.
Micke jobbar, som vanligt, och idag ska han åka, och ta ut sopor åt mor samt hämta nya talböcker åt mig.
Här ska fixas biff o potatisgrateng idag, men kan inte påstå, att jag är så sugen på någon mat alls, men äta lär man ändå.
Hundarna leker, och mår fint, och det var inget löp, som jag funderade över på Ronja, utan de kommer nog inom en månad ungefär.
Önskar er allt gott var rädda om varandra livet går så fort.
Livets svåra gåta...
Hej igen då har det näst intill varit omöjligt komma in på bloggen på några dagar.
Varför ja det undrar jag också, för man ska väl ändå inte behöva ha en betalblogg för, att den ska fungera obehindrat tycker jag.
först av allt så vill jag sända mina varmaste tankar, empati, och värme till en vän, som dem senaste dagarna o kommande dagar inte har det så lätt i livet.
Beskedet som kom för någon dag sedan är inte lätt hantera, och det är fruktansvärt, att behöva finnas i denna svåra sitation, och frågan är hur hanterar man något svårt, och hur får man hoppet, att finnas, och hur går man vidare????
Många varma kramar till min vän o jag finns för dig.
annars är allt ganska okej här har som vanligt haft några dåliga nätter med sömn, men inatt var John blund hos mig i alla fall.
Det var så skönt sova en natt utan att ligga och snurra runt och vänta på sömnen, och se Micke, och hundarna sova så gott.
Igår var jag i Valbo med min dotter, och vi gjorde verkligen massor med fynd.
Har handlat julklappar åt mina små änglar, och det var så skönt hitta saker dem önskat sig, men kostnaden var bara 25% av ordinarie pris inte illa.
Sedan var vi även in på Ikea, för jag har sedan länge velat köpa en ryamatta till vardagsrummet, och då en som är röd, vi har haft en svart i 1 år nu, så man längtade lite efter en glad färg, och som lyser upp tillvaron under hösten.
Det blev altså en röd matta och 4 röda kuddar, samt en pläd i rött också.
Tusen tack min dotter, för igår var så trevligt, och betyder så mycket, att få göra nåt tillsammans med dig.
Här är vädret just nu fint, men regnade i morse, men igår var det underbart sommarväder, och över 30 grader i solen.
Nu när allt går mot höst, så kan jag känna, att en deprition kan vara på väg, men känner inte varje dag, att det är superdåligt, men då o då.
Alltid lika rädd för att bli nerstämd, för det är så jobbigt varje gång, att komma igen, och klättra uppåt på livets stege.
Ronja och Tummen mår fint, och leker, och busar som aldrig förr.
Om en eller två månader löper vår lilla prinsessa igen, men detta löp är ingen parning aktuell, utan vi väntar till nästa löp i början av nästa år.
Just nu har det hänt, för mycket, och det känns inte alls motiverat ännu med en kull.
Nu önskar jag er alla en fin dag, men glöm aldrig bort varandra, för livet kan dras ifrån dig bara på en minut, och då ångrar vi, att vi inte var observanta på varandra, och att finnas, och att ge och få tillbaks är en gåva vi alla borde använda oss av.
Ha det fint vänner.
Varför ja det undrar jag också, för man ska väl ändå inte behöva ha en betalblogg för, att den ska fungera obehindrat tycker jag.
först av allt så vill jag sända mina varmaste tankar, empati, och värme till en vän, som dem senaste dagarna o kommande dagar inte har det så lätt i livet.
Beskedet som kom för någon dag sedan är inte lätt hantera, och det är fruktansvärt, att behöva finnas i denna svåra sitation, och frågan är hur hanterar man något svårt, och hur får man hoppet, att finnas, och hur går man vidare????
Många varma kramar till min vän o jag finns för dig.
annars är allt ganska okej här har som vanligt haft några dåliga nätter med sömn, men inatt var John blund hos mig i alla fall.
Det var så skönt sova en natt utan att ligga och snurra runt och vänta på sömnen, och se Micke, och hundarna sova så gott.
Igår var jag i Valbo med min dotter, och vi gjorde verkligen massor med fynd.
Har handlat julklappar åt mina små änglar, och det var så skönt hitta saker dem önskat sig, men kostnaden var bara 25% av ordinarie pris inte illa.
Sedan var vi även in på Ikea, för jag har sedan länge velat köpa en ryamatta till vardagsrummet, och då en som är röd, vi har haft en svart i 1 år nu, så man längtade lite efter en glad färg, och som lyser upp tillvaron under hösten.
Det blev altså en röd matta och 4 röda kuddar, samt en pläd i rött också.
Tusen tack min dotter, för igår var så trevligt, och betyder så mycket, att få göra nåt tillsammans med dig.
Här är vädret just nu fint, men regnade i morse, men igår var det underbart sommarväder, och över 30 grader i solen.
Nu när allt går mot höst, så kan jag känna, att en deprition kan vara på väg, men känner inte varje dag, att det är superdåligt, men då o då.
Alltid lika rädd för att bli nerstämd, för det är så jobbigt varje gång, att komma igen, och klättra uppåt på livets stege.
Ronja och Tummen mår fint, och leker, och busar som aldrig förr.
Om en eller två månader löper vår lilla prinsessa igen, men detta löp är ingen parning aktuell, utan vi väntar till nästa löp i början av nästa år.
Just nu har det hänt, för mycket, och det känns inte alls motiverat ännu med en kull.
Nu önskar jag er alla en fin dag, men glöm aldrig bort varandra, för livet kan dras ifrån dig bara på en minut, och då ångrar vi, att vi inte var observanta på varandra, och att finnas, och att ge och få tillbaks är en gåva vi alla borde använda oss av.
Ha det fint vänner.
Semestern slut suck...
Hej igen har tyvärr varit väldigt svår komma in på bloggen under slutet av veckan och helgen, så tyvärr har jag inte kunnat skriva något.
Här är allt helt okej, men igår hade väl himlens portar öppnat sig fullständigt.
Det var ett regnväder man sällan skådat, och inte ens hundarna ville gå ut, men fick puffa ut dem på tomten i alla fall.
Det slutade med en grusig säng, tvätt av sängkläder, och pälsar, som absolut inte var vackra idag.
Har nu trimmat tassar, och borstat genom dem små igen.
Helgen har varit lugn, och i fredags var vi, och handlade på Brynäs ica, och det blev en hel del då de mesta var slut här hemma.
Är inte kul göra mat när massor med tillbehör fattas.
I morgon börjar Micke sitt jobb igen, och det känns väl ändå helt okej, för mig, men kan förstå, att första dagarna blir tuffa för honom.
tisdag är det ortoped, och ögon på onsdag.
Önskar er alla en fin start på veckan, och en trevlig söndag.
Här är allt helt okej, men igår hade väl himlens portar öppnat sig fullständigt.
Det var ett regnväder man sällan skådat, och inte ens hundarna ville gå ut, men fick puffa ut dem på tomten i alla fall.
Det slutade med en grusig säng, tvätt av sängkläder, och pälsar, som absolut inte var vackra idag.
Har nu trimmat tassar, och borstat genom dem små igen.
Helgen har varit lugn, och i fredags var vi, och handlade på Brynäs ica, och det blev en hel del då de mesta var slut här hemma.
Är inte kul göra mat när massor med tillbehör fattas.
I morgon börjar Micke sitt jobb igen, och det känns väl ändå helt okej, för mig, men kan förstå, att första dagarna blir tuffa för honom.
tisdag är det ortoped, och ögon på onsdag.
Önskar er alla en fin start på veckan, och en trevlig söndag.
Vilken dag...
Hej igen alla vänner på bloggen.
Hoppas er dag varit bra, och att vädret varit med er alla.
Här blev det som vanligt ingen bra sömn inatt är sex nätter nu, som jag somnat på morgonen istället för på kvällen, och det är jobbigt man tar liksom slut.
Idag skulle vi på trimmet o klippa vår vita dvärgpudelkille (tummen), o efter frukost lite städning, och mat vid 14,30 så tog vi bussen ner på stan.
Var helt underbart väder solen sken och värmen bara var så skön.
Även ronja fick en duvning på pälsen, och jag misstänkte det, så hann även bada henne innan vi åkte ner.
Tusen tack Anki för en trevlig em hos dig o Stefan, och för 2 jättefina hundar, som vi fick med oss hem.
Helt underbart, och nu är hundarna trötta, och somnade nästan direkt när vi kom hem, men de gjorde även Micke så han hade tydligen också en jobbig dag på trimmet.
Nu är alla vakna, och lite piggare då.
Läste lite på facebook innan jag började skriva detta inlägg, och jag blev hemskt ledsen och berörd av en nyhet som inte var alls trevlig.
Killen 14 år, som jag skrev om igår har man upptäckt en vävnad inne i ögat, och man kan inte säga vad det är förrän fler prov tagits.
Tanken min är hur ska man orka med alla dessa besked, som mamma, pappa, o familj för att orka gå vidare, men dem har inget val, utan lär kämpa på och hoppas hoppas av hela sina hjärtan, att detta inte är nåt allvarligt.
Tänk så fort livet kan förändras även om man inte är gammal, så vänner ta vara på era liv, varje dag, och vårda den, som den viktigaste dagen i livet.
Håller alla tummar och tår, för denna kämpande kille med familj, som är värd ett posetivt svar nu, för de räcker med alla behandlingarna, som ska genomföras ändå, utan, att få fler dåliga besked.
Vill också säga att jag är så glad för att Max (häst) var så mycket piggare idag, och att jag sänder lycka till och hoppas det går åt rätt håll.
Altså många blandade känslor idag, men mina tankar går hela tiden till Oliver och hans sjukdom.
Denna dag är snart slut nu, och jag hoppas och önskar er en god natts sömn, och kliv upp i morgon, och var glad, för att du kan kliva upp utan några större besvär.
Hoppas er dag varit bra, och att vädret varit med er alla.
Här blev det som vanligt ingen bra sömn inatt är sex nätter nu, som jag somnat på morgonen istället för på kvällen, och det är jobbigt man tar liksom slut.
Idag skulle vi på trimmet o klippa vår vita dvärgpudelkille (tummen), o efter frukost lite städning, och mat vid 14,30 så tog vi bussen ner på stan.
Var helt underbart väder solen sken och värmen bara var så skön.
Även ronja fick en duvning på pälsen, och jag misstänkte det, så hann även bada henne innan vi åkte ner.
Tusen tack Anki för en trevlig em hos dig o Stefan, och för 2 jättefina hundar, som vi fick med oss hem.
Helt underbart, och nu är hundarna trötta, och somnade nästan direkt när vi kom hem, men de gjorde även Micke så han hade tydligen också en jobbig dag på trimmet.
Nu är alla vakna, och lite piggare då.
Läste lite på facebook innan jag började skriva detta inlägg, och jag blev hemskt ledsen och berörd av en nyhet som inte var alls trevlig.
Killen 14 år, som jag skrev om igår har man upptäckt en vävnad inne i ögat, och man kan inte säga vad det är förrän fler prov tagits.
Tanken min är hur ska man orka med alla dessa besked, som mamma, pappa, o familj för att orka gå vidare, men dem har inget val, utan lär kämpa på och hoppas hoppas av hela sina hjärtan, att detta inte är nåt allvarligt.
Tänk så fort livet kan förändras även om man inte är gammal, så vänner ta vara på era liv, varje dag, och vårda den, som den viktigaste dagen i livet.
Håller alla tummar och tår, för denna kämpande kille med familj, som är värd ett posetivt svar nu, för de räcker med alla behandlingarna, som ska genomföras ändå, utan, att få fler dåliga besked.
Vill också säga att jag är så glad för att Max (häst) var så mycket piggare idag, och att jag sänder lycka till och hoppas det går åt rätt håll.
Altså många blandade känslor idag, men mina tankar går hela tiden till Oliver och hans sjukdom.
Denna dag är snart slut nu, och jag hoppas och önskar er en god natts sömn, och kliv upp i morgon, och var glad, för att du kan kliva upp utan några större besvär.
Sista semesterveckan pust...
Dags skriva några rader igen då?
Semestern snart över, och jobbet för Micke börjar på måndag 22 augusti, och det är inte klokt, så fort tiden går, och speciellt då semestern.
Måste kännas jobbigt för alla, som efter en lång ledighet åter igen ska börja jobba, och inga mer lediga dagar utom helgerna innan julen kommer.
Känns vemodigt, och kommer bli tomt när mannen i mitt liv är borta alla vardagar igen.
Vi har ett liv, som inte behöver diskussioner, eller du gör det, och jag gör det, utan här flyter allt på, som det ska, och efter 17 år så vet vi precis hur vårt vardagsliv ska levas.
Riktigt skönt är det, och visst är det så, att man lär vara från varandra då, och då, men det är vi också då Micke åker på sin fotboll, och jag gör det jag gillar också.
Nu går sommaren mot sensommar, och höst, och det känns vemodigt, och jobbigt ha en hel vinter framför sig, innan man åter inväntar vår, och sommar.
Känns som väldigt länge just nu, men bara gilla läget ändå.
Nu när hösten, och mörkret kommer, så kommer en ny fas i livet, för då börjar jag fundera över gardiner, mattor, och allt man vill göra för att ha hemtrevligt inne där man ändå tillbringar den mesta tiden under denna period på året.
Håller alla tummar för en häst som idag fick sin chans, att svara på medicinen, och han har en ansiktsförlamning, som ger problem för den lilla stackarn.
Hoppas Camilla att lilla Max återhämtar sig, och ni får många fina dagar ihop igen.
Tänker ofta mycket på människor, och deras beteenden i livet, för jag tycker inte många tar vara på dagen, livet, gåvan att få alla dessa dagar i sitt liv.
Många bara flyter runt, och visst jag tror många också tänker (det händer inte mig), men så enkelt har aldrig matematiken i livet varit, för man lär bjuda på sig själv, och finnas, ha empati, och ge detta till andra, för att kunna få något tillbaks också.
Tänker ofta också på en vän på fb, som har ett barnbarn (bonusbarnbarn), som i våras fick veta, att det fanns en tumör i hjärnan, och denna kille kämpar så hårt med sin familj, för att åter få vara en tonåring, som vill göra allt i livet, som bara tonåringar hittar på.
Nu hörde jag, att hans syn krånglat också, och att han inte såg på ena ögat, och då tänker jag direkt, att denna unga kille får gå genom, så svåra saker redan nu, och sedan har han ändå 48 veckor kvar, för att genomgå sin behandling.
Finns inga ord, för detta, och jag skänker all energi, och varma tankar, och många många kramar till denna familj, för deras kamp mot cansersjukdomen.
Jag vill tro, och även hoppas flera människor tänker mer på varje dag, än på allt dem vill ha och göra, för man kan göra allt när man är frisk, men kolla hur fort man ändå kan bli sjuk.
Jag har själv haft en barndom, och växt upp med massor av olika sjukdomar, även om dem inte var canser, så var jag ändå en liten flicka 4 år då jag inte kunde gå, utan man hittade reumatisk ledgångsvärk i min lilla kropp.
Jag fick ligga, eller rättare sagt näst intill bo på sjukhus, och där la man säckar mellan mina ben, och på sidorna, för att värken inte skulle göra mina ben mer söndervärkta.
Jag minns allt som igår, och det var tufft, men vid 9 år fick jag även veta, att min syn skulle försvinna en dag, men inte riktigt när.
Berodde tyvärr på all medicin, som jag fått från 4 års ålder, men mina ben blev bättre, och idag går jag som vilken människa som helst.
Däremot försvann min syn vid 14 års ålder, och allt detta kommer över mig just nu när killen med tumören också har problem med sin syn, och han är också 14 år.
Vem sa, att livet var enkelt då, inte jag i alla fall, och jag tror kanske, att mitt i allt detta hemska, och jobbiga, så blev jag en överlevare.
Ja lite funderingar men ska nanna kudden nu och be John blund komma en stund till mig, för att ge mig ro o sömn.
Var rädda om varandra även er själv, och ta vara på dagen, för om ni fångar varje dag, så blir den er egen, och ni känner också att livet finns och ni gillar det.
Semestern snart över, och jobbet för Micke börjar på måndag 22 augusti, och det är inte klokt, så fort tiden går, och speciellt då semestern.
Måste kännas jobbigt för alla, som efter en lång ledighet åter igen ska börja jobba, och inga mer lediga dagar utom helgerna innan julen kommer.
Känns vemodigt, och kommer bli tomt när mannen i mitt liv är borta alla vardagar igen.
Vi har ett liv, som inte behöver diskussioner, eller du gör det, och jag gör det, utan här flyter allt på, som det ska, och efter 17 år så vet vi precis hur vårt vardagsliv ska levas.
Riktigt skönt är det, och visst är det så, att man lär vara från varandra då, och då, men det är vi också då Micke åker på sin fotboll, och jag gör det jag gillar också.
Nu går sommaren mot sensommar, och höst, och det känns vemodigt, och jobbigt ha en hel vinter framför sig, innan man åter inväntar vår, och sommar.
Känns som väldigt länge just nu, men bara gilla läget ändå.
Nu när hösten, och mörkret kommer, så kommer en ny fas i livet, för då börjar jag fundera över gardiner, mattor, och allt man vill göra för att ha hemtrevligt inne där man ändå tillbringar den mesta tiden under denna period på året.
Håller alla tummar för en häst som idag fick sin chans, att svara på medicinen, och han har en ansiktsförlamning, som ger problem för den lilla stackarn.
Hoppas Camilla att lilla Max återhämtar sig, och ni får många fina dagar ihop igen.
Tänker ofta mycket på människor, och deras beteenden i livet, för jag tycker inte många tar vara på dagen, livet, gåvan att få alla dessa dagar i sitt liv.
Många bara flyter runt, och visst jag tror många också tänker (det händer inte mig), men så enkelt har aldrig matematiken i livet varit, för man lär bjuda på sig själv, och finnas, ha empati, och ge detta till andra, för att kunna få något tillbaks också.
Tänker ofta också på en vän på fb, som har ett barnbarn (bonusbarnbarn), som i våras fick veta, att det fanns en tumör i hjärnan, och denna kille kämpar så hårt med sin familj, för att åter få vara en tonåring, som vill göra allt i livet, som bara tonåringar hittar på.
Nu hörde jag, att hans syn krånglat också, och att han inte såg på ena ögat, och då tänker jag direkt, att denna unga kille får gå genom, så svåra saker redan nu, och sedan har han ändå 48 veckor kvar, för att genomgå sin behandling.
Finns inga ord, för detta, och jag skänker all energi, och varma tankar, och många många kramar till denna familj, för deras kamp mot cansersjukdomen.
Jag vill tro, och även hoppas flera människor tänker mer på varje dag, än på allt dem vill ha och göra, för man kan göra allt när man är frisk, men kolla hur fort man ändå kan bli sjuk.
Jag har själv haft en barndom, och växt upp med massor av olika sjukdomar, även om dem inte var canser, så var jag ändå en liten flicka 4 år då jag inte kunde gå, utan man hittade reumatisk ledgångsvärk i min lilla kropp.
Jag fick ligga, eller rättare sagt näst intill bo på sjukhus, och där la man säckar mellan mina ben, och på sidorna, för att värken inte skulle göra mina ben mer söndervärkta.
Jag minns allt som igår, och det var tufft, men vid 9 år fick jag även veta, att min syn skulle försvinna en dag, men inte riktigt när.
Berodde tyvärr på all medicin, som jag fått från 4 års ålder, men mina ben blev bättre, och idag går jag som vilken människa som helst.
Däremot försvann min syn vid 14 års ålder, och allt detta kommer över mig just nu när killen med tumören också har problem med sin syn, och han är också 14 år.
Vem sa, att livet var enkelt då, inte jag i alla fall, och jag tror kanske, att mitt i allt detta hemska, och jobbiga, så blev jag en överlevare.
Ja lite funderingar men ska nanna kudden nu och be John blund komma en stund till mig, för att ge mig ro o sömn.
Var rädda om varandra även er själv, och ta vara på dagen, för om ni fångar varje dag, så blir den er egen, och ni känner också att livet finns och ni gillar det.
sommaryra i stan...
Hej fredag igen då!
dagen har varit jättefin här i gävle med strålande sol, men inte så varmt, men ganska lagomt väder ändå.
Känns som om hösten kommit redan, för inatt hade vi endast 8 grader, och det är väl ändå lite för tidigt kan man tycka.
sov bra inatt och det är lite konstigt då jag igår kände mig ganska nerstämd, och det kanske ni förstod, som läste mitt blogginlägg.
Jag kan inte låta bli, att fundera över allt omkring bland människor, och vad dem värderar i livet.
Jag värderar, att vakna varje morgon, och få en ny dag, att slippa vara mer sjuk än de som är, och att ha mat på bordet, och räkningarna betalda.
Vänskap är också ett område jag tänker mycket på.
Vänskap för mig är, att respektera, värdera, finnas åt båda håll, o att vara ärliga mot varandra.
Jag tar hellre än sanning som är jobbig, än en lögn, som jag inte kan hantera, utan endast får funderingar över.
Ja lite om dagen vi bestämde, att åka ner på sommaryran här i gävle, som började igår och pågår till och med söndag.
Sagt o gjort vi tog våra små raringar och åkte dit på em då de inte borde vara så mycket folk.
Var helt okej och lagomt med folk, och det beror säkert på att många har börjat jobba, sm i friidrott i Gävle denna helg, samt countryfestival i Furuvik också denna helg.
Vi gick runt alltihopa och jag lär säga, att det var ganska mycket bättre, än vanligt.
Mer bra saker hos knallarna, och väldigt bra planerat med utrymmet mellan tivoli, knallar, och gåvägarna.
Blev hör o häpnad en rosa ryggsäck i skinnbitar, och gud så jag älskar rosa inte klokt, men jag gör det.
Micke köpte ett häftigt halssmycket med en rosa gitarr i läderband skitsnyggt.
Visst var jag med och påverkade ang färgen, men tänkte jag kanske skulle kunna låna det någon gång fniss.
Kom altså hem 4 timmar senare, och hundarna skötte sig riktigt bra inte mycket skällande alls, utom en gång när dem trodde att dem skulle skälla ut en hund, som var 10 gånger större än dem.
Kakspropparna våra 5kg tunga men kaksiga pga att dem är två.
Nu har jag gjort en god kopp java sitter inte helt fel och en slapp stund vid datorn förstås.
Nu önskar jag er alla en fin fredag vårda vänskapen och ta hand om varandra.
Funderar....deppad?????
Hej igen mina bloggvänner då har jag varit till frissan o fixat håret känns bra.
Blev mörkt underhår o coffeoch litelätt röd nyans i det.
Klöpp 3cm o det känns trots att håret räcker mer än väl på halva ryggen.
Borde känna mig enbart glad o nöjd, men min väg grusas lite av nerstämdhet, och jag tror mycket kan beror på, att jag har en dag full av grubblerier, och funderingar över livet, och hur människor egentligen är.
Menar inte att folk är dåliga, elaka, eller inget värde, utan de jag funderar över är mycket varför man inte kan glädjas med varandra istället för att konkurera med varandra.
Många kanske inte ens märker, att det blir en dålig stämning av ett mail, eller ett svar när man ställer en rak fråga, eller liknande.
Varför kan inte många människor bry sig om varandra istället för, att fundera över hur många vänner, eller bekanta, eller vad man har gjort, eller inte gjort.
Jag tycker att glädjen är när någon säger (jag mår bra idag), eller (kul höra allt gick bra för dig), men nej då ska man bara begära en massa få till sig själv, men inget ge tillbaks.
Detta är en fundering finns ingen jag syftar på, utan livet är kort, och man lär vårda det, och precis som vänskap, rellation, o släkt, lär man alltid visa respekt, för varandra, och ömsesidig förståelse.
Krångligt inlägg tycker ni nog, men jag känner mig krånglig idag.
Ta mig för den jag är så gör jag med er alla o jag vill att alla ska ha det fint och bra sköt om er.
Blev mörkt underhår o coffeoch litelätt röd nyans i det.
Klöpp 3cm o det känns trots att håret räcker mer än väl på halva ryggen.
Borde känna mig enbart glad o nöjd, men min väg grusas lite av nerstämdhet, och jag tror mycket kan beror på, att jag har en dag full av grubblerier, och funderingar över livet, och hur människor egentligen är.
Menar inte att folk är dåliga, elaka, eller inget värde, utan de jag funderar över är mycket varför man inte kan glädjas med varandra istället för att konkurera med varandra.
Många kanske inte ens märker, att det blir en dålig stämning av ett mail, eller ett svar när man ställer en rak fråga, eller liknande.
Varför kan inte många människor bry sig om varandra istället för, att fundera över hur många vänner, eller bekanta, eller vad man har gjort, eller inte gjort.
Jag tycker att glädjen är när någon säger (jag mår bra idag), eller (kul höra allt gick bra för dig), men nej då ska man bara begära en massa få till sig själv, men inget ge tillbaks.
Detta är en fundering finns ingen jag syftar på, utan livet är kort, och man lär vårda det, och precis som vänskap, rellation, o släkt, lär man alltid visa respekt, för varandra, och ömsesidig förståelse.
Krångligt inlägg tycker ni nog, men jag känner mig krånglig idag.
Ta mig för den jag är så gör jag med er alla o jag vill att alla ska ha det fint och bra sköt om er.
Höstkyla redan?????
Hallå vänner har nog fått lite skrivklåda, eller behöver jag min blogg mer än vanligt just nu.
Har fått höstkänsla ute nu, och även inombords, för börjar känna av lite deppighet av detta väder, och kylan vi fått nu under nätterna är mycket svalare nu än för bara några dagar sedan.
Jag tycker nog denna årstid är lite tuff då man endast har en lång vinter, men förhoppningsvis en vacker höst ändå att njuta av innan.
Jag börjar nog känna av min deprition nu då värmen bara ger upp, och man lär börja klä sig med varmare kläder.
Har varit en dag med uppehåll här i Gävle, men endast 17 grader, och just nu 14.
Vi öppnade nyss dörren ut, och hundarna blev helt galna o började kuta runt ute och brottas med varandra i gräset.
Dem älskade liven har ju också en lång vinter framför sig när dem inte kan springa fritt in och ut.
Mor mår helt okej, men allt går inte över lika fort, som man blir sjuk.
Idag har vi inte gjort så mycket men i morgon ska jag göra nåt helt underbart.
Frissan toppa håret, och sätta 2 färger också toppen, för jag har inget gjort sedan mars nu.
Nu önskar jag alla er en fin kväll o tusen tack mina fina vänner i fb, och även lilla Wilma får en varm kram från mig.
Har fått höstkänsla ute nu, och även inombords, för börjar känna av lite deppighet av detta väder, och kylan vi fått nu under nätterna är mycket svalare nu än för bara några dagar sedan.
Jag tycker nog denna årstid är lite tuff då man endast har en lång vinter, men förhoppningsvis en vacker höst ändå att njuta av innan.
Jag börjar nog känna av min deprition nu då värmen bara ger upp, och man lär börja klä sig med varmare kläder.
Har varit en dag med uppehåll här i Gävle, men endast 17 grader, och just nu 14.
Vi öppnade nyss dörren ut, och hundarna blev helt galna o började kuta runt ute och brottas med varandra i gräset.
Dem älskade liven har ju också en lång vinter framför sig när dem inte kan springa fritt in och ut.
Mor mår helt okej, men allt går inte över lika fort, som man blir sjuk.
Idag har vi inte gjort så mycket men i morgon ska jag göra nåt helt underbart.
Frissan toppa håret, och sätta 2 färger också toppen, för jag har inget gjort sedan mars nu.
Nu önskar jag alla er en fin kväll o tusen tack mina fina vänner i fb, och även lilla Wilma får en varm kram från mig.
Vemodigt sommaren snart är slut...
Hej igen mina vänner ville skriva en rad om livet, sommaren, och allt som finns i mina tankar.
Sommaren har gått alldeles för fort, för det är redan snart mitten av augusti, och tänker ni efter så var det inte länge sedan det var maj.
Tänk så fort tiden gått, och vi är inne på vår tredje vecka av semestern.
visst är det vemodigt och ledsamt att just sommaren rusar iväg så fort.
När det gäller vintern, så tycker man den aldrig tar slut någon gång.
Här i gävle har vi haft några underbart varma och fina dagar med upp till 25 grader, men i förrgår, och idag har regnet turas om med lite uppehåll, men är mulet, och har även åskat lite.
Vi har trimmat tassar, och nosar idag på våra små ögonstenar.
Vill också sända en hälsning till min älskade vän, som har så tråkiga problem efter sin knäoperation, och idag fick jag ett meddelande i min logg som gjorde mig riktigt glad.
Hon hotar (ler), att så fort bilen är körfärdig, och hennes knä tillåter, så finns inget, som stoppar henne, att besöka oss.
Krya på dig älskade Towa min fina vän, som vi köpte vår lilla Ronja av för lite mer än 3 år sedan.
Skänker också en varm tanke till hennes underbara döttrar, som verkar komma in i ett stim där allt går lite bättre nu.
Hoppas vi ses snart min vän saknar dig.
Sitter också och har mina funderingar över framtiden, och ev kommande parning, och när det kommer, att kännas kul igen, att åter se fram emot en liten valpkull.
Varje dag går jag och tänker på lilla alva, och hur gammal hon skulle varit, och hur stor hon skulle ha varit nu.
Ja livet är tufft, men man kallar det erfarenheter när man pratar om sådant man gått genom, och sånt, som har och gör riktigt ont.
Vill också berätta, att min älskade mamma mår lite bättre, men med så kraftiga infektioner i princip hela kroppen, men svårast i bröst, och rygg, så kämpar hon på som vanligt.
Krya på dig mamma älskar dig så...
Nu dags för en kopp java, men vill också skänka en rad till alla fina vänner i fb, som jag fått äran bli bekant med.
En av mina vänner är en enormt duktig kvinna, som trots ingen syn gör så mycket för att glädja andra, och alltid dela med sig av sitt liv, och jag vill hylla henne här, för hennes strålande insatser, tålamod, åkande hit och dit, samt den fina vän hon kommit att bli i mitt liv.
Keep on fighting Anita.
Ha det gott hörs snart igen.
Sommaren har gått alldeles för fort, för det är redan snart mitten av augusti, och tänker ni efter så var det inte länge sedan det var maj.
Tänk så fort tiden gått, och vi är inne på vår tredje vecka av semestern.
visst är det vemodigt och ledsamt att just sommaren rusar iväg så fort.
När det gäller vintern, så tycker man den aldrig tar slut någon gång.
Här i gävle har vi haft några underbart varma och fina dagar med upp till 25 grader, men i förrgår, och idag har regnet turas om med lite uppehåll, men är mulet, och har även åskat lite.
Vi har trimmat tassar, och nosar idag på våra små ögonstenar.
Vill också sända en hälsning till min älskade vän, som har så tråkiga problem efter sin knäoperation, och idag fick jag ett meddelande i min logg som gjorde mig riktigt glad.
Hon hotar (ler), att så fort bilen är körfärdig, och hennes knä tillåter, så finns inget, som stoppar henne, att besöka oss.
Krya på dig älskade Towa min fina vän, som vi köpte vår lilla Ronja av för lite mer än 3 år sedan.
Skänker också en varm tanke till hennes underbara döttrar, som verkar komma in i ett stim där allt går lite bättre nu.
Hoppas vi ses snart min vän saknar dig.
Sitter också och har mina funderingar över framtiden, och ev kommande parning, och när det kommer, att kännas kul igen, att åter se fram emot en liten valpkull.
Varje dag går jag och tänker på lilla alva, och hur gammal hon skulle varit, och hur stor hon skulle ha varit nu.
Ja livet är tufft, men man kallar det erfarenheter när man pratar om sådant man gått genom, och sånt, som har och gör riktigt ont.
Vill också berätta, att min älskade mamma mår lite bättre, men med så kraftiga infektioner i princip hela kroppen, men svårast i bröst, och rygg, så kämpar hon på som vanligt.
Krya på dig mamma älskar dig så...
Nu dags för en kopp java, men vill också skänka en rad till alla fina vänner i fb, som jag fått äran bli bekant med.
En av mina vänner är en enormt duktig kvinna, som trots ingen syn gör så mycket för att glädja andra, och alltid dela med sig av sitt liv, och jag vill hylla henne här, för hennes strålande insatser, tålamod, åkande hit och dit, samt den fina vän hon kommit att bli i mitt liv.
Keep on fighting Anita.
Ha det gott hörs snart igen.
Älskade mamma....
Japp några rader igen då.
Först säger jag välkommen hem igen mamma du skrämde oss så hemskt i fredagskväll när du ringde och hade smärtor i bröstet, armen, o ryggen.
Trodde verkligen det var hjärtat precis som personalen i ambulansen och på akuten trodde.
Som tur var så var det inte hjärtat, utan en kraftig infektion i rygg och bröst, som ställde till det för dig älskade mamma.
Nu är Micke och hämtar o hjälper dig hem, så jag hoppas du ska slippa gå genom detta igen.
Du har så mycket ändå, att stå ut med varje dag, så jag sänder styrkekramar till dig och krya på dig också.
Du min största o bästa vän, min ledstjärna, den som gett mig livet jag har, tron på mig själv när allt rasade omkring mig, ja listan kan göras lång, men ingen absolut ingen har alla dina kvaliteer o trösten, och tron på mig, så önskar dig allt gott nu älskar dig.
Här är allt annars ganska mycket som vanligt med oss o hundarna.
Vi har snart haft 2v semester nu, och stor tur med vädret, även om vissa dagar varit för varma, för att kunna hitta på nåt.
Nu har det regnat inatt, men är så kvavt så jag tror nog regnet snart kommer igen.
Ska handla lite idag börjar bli smått tomt i skåp, och jag gillar inte när allt börjar ta slut.
Önskar även er en fin helg, med massor av värme o lugn o ro.
Ta hand om varandra det kan hända nåt du inte väntar dig alldeles för fort, vårt liv är bara till låns, så vårda varje dag.
Först säger jag välkommen hem igen mamma du skrämde oss så hemskt i fredagskväll när du ringde och hade smärtor i bröstet, armen, o ryggen.
Trodde verkligen det var hjärtat precis som personalen i ambulansen och på akuten trodde.
Som tur var så var det inte hjärtat, utan en kraftig infektion i rygg och bröst, som ställde till det för dig älskade mamma.
Nu är Micke och hämtar o hjälper dig hem, så jag hoppas du ska slippa gå genom detta igen.
Du har så mycket ändå, att stå ut med varje dag, så jag sänder styrkekramar till dig och krya på dig också.
Du min största o bästa vän, min ledstjärna, den som gett mig livet jag har, tron på mig själv när allt rasade omkring mig, ja listan kan göras lång, men ingen absolut ingen har alla dina kvaliteer o trösten, och tron på mig, så önskar dig allt gott nu älskar dig.
Här är allt annars ganska mycket som vanligt med oss o hundarna.
Vi har snart haft 2v semester nu, och stor tur med vädret, även om vissa dagar varit för varma, för att kunna hitta på nåt.
Nu har det regnat inatt, men är så kvavt så jag tror nog regnet snart kommer igen.
Ska handla lite idag börjar bli smått tomt i skåp, och jag gillar inte när allt börjar ta slut.
Önskar även er en fin helg, med massor av värme o lugn o ro.
Ta hand om varandra det kan hända nåt du inte väntar dig alldeles för fort, vårt liv är bara till låns, så vårda varje dag.
4 augusti 2011...
Japp dags för en liten rad här på bloggen igen.
Idag har vi haft värmerekord nästan 36 grader mitt på dagen, och det var verkligen inte skönt alls.
Jag vill inte klaga, men man ska väl orka gå ut, och dem stackars hundarna orkar inget alls.
Jag hoppas alla hundägare förstår hur allvarligt det kan bli med sina hundar i bilar, som står parkerade i denna värme.
Det finns hur stor risk som helst att djuren inte överlever alls.
Har haft en lugn dag att röra sig var lika med (svett), så duschen var det enda rätta idag.
Har pratat i tel med I-B från uppsala och vi ventilerade lite allmänt om hundar, värme, o hur mycket människor egentligen kanske inte tänker på våra fyrbenta.
Läste på internet igår också att i Danmark är 59 hundraser förbjudna att ha i ett bostadsföretag som säger blankt nej till att ha hyresgäster med dessa raser.
Min tanke var att kanske borde människan testas först innan dem får skaffa hund, för hunden blir som du gör den, och inte som den själv vill bli.
Hur sjukt som helst anser jag, för vilken ras som helst i fel händer kan bli en farlig hund, och en hund som ingen kan hantera, så fundera över detta en stund!
Jag tycker folk har så lätt att dömma ut olika saker, såsom hundraser, och raskatter, som inte ens har samma värde som en hundvalp, och sedan ska vi inte glömma alla dessa vanliga bondkatter, som folk drar på sig o struntar totalt i när det gulliga var över.
Djuren väljer inte oss vi väljer dem, och då ska heller inte vissa raser dömmas ut för människan inte kan hantera sin egen hund, utan att rasen får ett dåligt rykte.
Nog om detta nu dags för en stunds läsning, och sedan försöka sova lite.
Skänker också en varm kram och tanke till Karins lilla Vera som inte mått så bra sen före helgen, och jag håller alla tummar, för lilla veras tillfrisknande.
Lycka till Karin o lilla Vera keep on your fight.
Saknar vår lilla valp så mycket och idag hade hon varit 6 veckor, och full av bus, och spring i sina små ben.
När ska denna smärta sluta göra så ont, och då ska man inte glömma mamma Ronja som inget alls fick behålla, och inte ens kan förklara hur hon känner det.
Var rädda om varandra o varje dag man får, och gör inget lämna hellre dem fyrbenta hemma det dör dem inte av.
