Bocken har brunnit ner...
Hej igen alla vänner.
Inatt har någon idiot eller flera tänt eld på Gävles bock som alltid ställs upp på Slottstorget till första advent.
Tror banne mig folk inte är kloka längre, och den har nog aldrig blivit nerbränd så här tidigt före jul.
Läste att den blivit nerbränd sammanlagt 28 gånger under dem år den funnits.
Varför har det blivit en trend vem som ska klara av att bränna ner den, och i år stod i tidningen som vanligt, att det inte skulle gå att bränna ner den i år, och så händer detta????
Nu står andra advent framför dörren, och tiden rusar så fort iväg, och snart är julen här igen.
Vi har pyntat klart, och jag önskade jag såg bra, och kunde lägga in kort på hur fint vi gjort, men tyvärr.
Denna vecka har runnit iväg vi har sålt vår soffgrupp, och köpt en ny, och även fått hem den.
Blev kanon i vardagsrummet ny u-soffa i svart med gråa inslag, o fyrkantigt bord i svart.
Till detta mssor med röda kuddar, och röd rya så snyggt.
Hundarna mår fint, men har varit lite virrig då vi böt soffa.
I morgon ska vi bort äta mat, och troligen liknande julbord, samt handla lite också inför helgen och nästa vecka.
Nu ska ni alla tänka på ljusen, som vi tänder inomhus, och glöm inte bort dem, för det är mycket eldsvådor före o under julen.
Hoppas och önskar er alla en fin andra advent.
Inatt har någon idiot eller flera tänt eld på Gävles bock som alltid ställs upp på Slottstorget till första advent.
Tror banne mig folk inte är kloka längre, och den har nog aldrig blivit nerbränd så här tidigt före jul.
Läste att den blivit nerbränd sammanlagt 28 gånger under dem år den funnits.
Varför har det blivit en trend vem som ska klara av att bränna ner den, och i år stod i tidningen som vanligt, att det inte skulle gå att bränna ner den i år, och så händer detta????
Nu står andra advent framför dörren, och tiden rusar så fort iväg, och snart är julen här igen.
Vi har pyntat klart, och jag önskade jag såg bra, och kunde lägga in kort på hur fint vi gjort, men tyvärr.
Denna vecka har runnit iväg vi har sålt vår soffgrupp, och köpt en ny, och även fått hem den.
Blev kanon i vardagsrummet ny u-soffa i svart med gråa inslag, o fyrkantigt bord i svart.
Till detta mssor med röda kuddar, och röd rya så snyggt.
Hundarna mår fint, men har varit lite virrig då vi böt soffa.
I morgon ska vi bort äta mat, och troligen liknande julbord, samt handla lite också inför helgen och nästa vecka.
Nu ska ni alla tänka på ljusen, som vi tänder inomhus, och glöm inte bort dem, för det är mycket eldsvådor före o under julen.
Hoppas och önskar er alla en fin andra advent.
26 november...
Hej igen alla nattsuddare.
Har precis varit med om en pers plötsligt när jag stod i köket, så tappade jag luften helt.
blev panikslagen, och rusade genom vardagsrummet ut på altanen, och öppnade ut till tomten.
Micke märkte direkt nåt fel var på gång, så han sprang efter.
Herre gud så mycket negativt jag hann tänka på denna minut innan det började öppna upp lite igen.
Dessutom trodde jag min sista stund var kommen, för det kom tillbaks igen, så fort Micke släppte ner mina armar.
Det sägs att man ska lugna ner sig, sträcka upp armarna, och då ska allt släppa, men hur mycket av det funkar i full panik, och trorn att man dör.
Annars har kvällen varit lugn och fin, och vi har idag plockat upp det sista av advent, och även satt upp alla fina tomtar vi har i alla fönstren, för jag sätter upp allt direkt, så man har lite tid, att njuta av det fina.
Vi hittade också den bortsprungna långa slingan vi brukar ha i köket, så nu känns allt bättre.
Detta med att tappa luften hände också för någon månad sedan helt utan anledning även den gången, men kanske man sväljer luft eller saliv i fel strupe utan, att märka det.
Idag har hundarna varit gapiga, och ovanligt skälliga, men kan bero på att vi haft lite, att göra, och dem funderar förstås varför.
Nu är snart första advent här, och ingen snö, men jag har gärna snöfritt, men visst finns charmen i lite snö när man lackar mot advent, och jul.
Har redan köpt julklappar till killarna barnbarnen, som jag hittade med hjälp av deras mamma på rean i augusti.
Altså får dem saker dem önskat sig för en fjärdedel av ordinarie pris.
Mamma fyller år på julafton, och det är alltid svårt hitta nåt åt henne, för hon lever mest inomhus, då hennes ben inte alls är bra.
Sedan har ju dem äldre i princip allt redan, men får väl kolla av lite om hon sagt, eller säger nåt hon önskar sig.
Skänker också en varm tanke till en vän på fb, som bor norrut, och som jag tycker väldigt mycket om, men just nu har hon inte alltid orken, att höras, men vänner finns alltid, om det är äkta vänskap.
Nu önskar jag er alla en god natts sömn, och hoppas ni får en fin första advent.
Var rädda om er, för ingen gör det åt er.
Har precis varit med om en pers plötsligt när jag stod i köket, så tappade jag luften helt.
blev panikslagen, och rusade genom vardagsrummet ut på altanen, och öppnade ut till tomten.
Micke märkte direkt nåt fel var på gång, så han sprang efter.
Herre gud så mycket negativt jag hann tänka på denna minut innan det började öppna upp lite igen.
Dessutom trodde jag min sista stund var kommen, för det kom tillbaks igen, så fort Micke släppte ner mina armar.
Det sägs att man ska lugna ner sig, sträcka upp armarna, och då ska allt släppa, men hur mycket av det funkar i full panik, och trorn att man dör.
Annars har kvällen varit lugn och fin, och vi har idag plockat upp det sista av advent, och även satt upp alla fina tomtar vi har i alla fönstren, för jag sätter upp allt direkt, så man har lite tid, att njuta av det fina.
Vi hittade också den bortsprungna långa slingan vi brukar ha i köket, så nu känns allt bättre.
Detta med att tappa luften hände också för någon månad sedan helt utan anledning även den gången, men kanske man sväljer luft eller saliv i fel strupe utan, att märka det.
Idag har hundarna varit gapiga, och ovanligt skälliga, men kan bero på att vi haft lite, att göra, och dem funderar förstås varför.
Nu är snart första advent här, och ingen snö, men jag har gärna snöfritt, men visst finns charmen i lite snö när man lackar mot advent, och jul.
Har redan köpt julklappar till killarna barnbarnen, som jag hittade med hjälp av deras mamma på rean i augusti.
Altså får dem saker dem önskat sig för en fjärdedel av ordinarie pris.
Mamma fyller år på julafton, och det är alltid svårt hitta nåt åt henne, för hon lever mest inomhus, då hennes ben inte alls är bra.
Sedan har ju dem äldre i princip allt redan, men får väl kolla av lite om hon sagt, eller säger nåt hon önskar sig.
Skänker också en varm tanke till en vän på fb, som bor norrut, och som jag tycker väldigt mycket om, men just nu har hon inte alltid orken, att höras, men vänner finns alltid, om det är äkta vänskap.
Nu önskar jag er alla en god natts sömn, och hoppas ni får en fin första advent.
Var rädda om er, för ingen gör det åt er.
Första advent nalkas med stormsteg..
Hej igen var ett tag sedan jag skrev nu, men har haft lite att stå i.
Först vill jag berätta, att jag fått tid hos en ögonläkare den 6 dec, som har tagit del av mitt brev jag lämnade på ögonmottagningen den 15 nov.
Hoppas hon finns för mig i min hemska rädsla ang mina ögon, sövning, och ev ta bort dem, så värken ger med sig för gott.
Denna vecka har vi pysslat lite sedan helgen med att sätta upp adventsljusstakar m.m.
Började med att flera saker inte funkade som vanligt, för varje år är det alltid nåt som inte funkar, och meningen är väl tydligen inte, att det ska funka mer än ett år i taget, men banne mig pengar kostar det, att köpa nytt.
Vi har dessutom inte hittat vår röda vackra slinga som lyser, som alltid ligger i köksfönstret och lyser så vackert.
Blev jättebesviken, men den kan väl inte ha fått fötter helt plötsligt, så hoppet finns kvar, att vi ska hitta den.
Igår strök jag röda vackra gardiner, och satt upp i köket, och det har jag inte gjort på flera år, för julen är och har alltid varit en krävande tid, för mig sedan barnen blev stora.
Dessutom har väl gnistan reducerats sedan min syn helt försvann, och jag inte kan se ens lamporna tända.
Sedan var vi till bästa anki igår på trimmet, och klöpp våra små raringar, och dem blev så vackra, och bra klippta.
Tusen tack Anki o hela trimmet, för eran fina service, och mys med hundarna, som betyder så mycket för både dem och oss.
Alla vill ju att ens barn ska uppmärksammas, och få beröm när dem är vackra o fina, och vi tycker om när våra små vovvar blir uppmärksammade.
När helgen kommer så har vi ingen snö vad jag vet, så första advent i år blir nog lite mindre känsla än förra året, för då hade vi fått rejält med snö, men för min del får gärna snön låta bli, att komma alls.
Idag har vi varmgrader, och mulet, men tar hellre det.
Funderar på skaffa ny soffa också, men lär sälja min först, och den är verkligen inte ett dugg förstörd, utan är i nyskick, men är 3 år gammal, o sedan jag fick mer ont i mina ben, så har jag problem, att komma ur dem, för det är duxsoffa och man sjunker verkligen ner i dem, och dem är jättesköna.
Svarta en tresits, och en tvåsits.
Nu dags för mannens mage att bli mätt, så maten är på g, och jag ska börja steka nåt aptitretande för magen.
Ha det gott o en underbar första advent.
Först vill jag berätta, att jag fått tid hos en ögonläkare den 6 dec, som har tagit del av mitt brev jag lämnade på ögonmottagningen den 15 nov.
Hoppas hon finns för mig i min hemska rädsla ang mina ögon, sövning, och ev ta bort dem, så värken ger med sig för gott.
Denna vecka har vi pysslat lite sedan helgen med att sätta upp adventsljusstakar m.m.
Började med att flera saker inte funkade som vanligt, för varje år är det alltid nåt som inte funkar, och meningen är väl tydligen inte, att det ska funka mer än ett år i taget, men banne mig pengar kostar det, att köpa nytt.
Vi har dessutom inte hittat vår röda vackra slinga som lyser, som alltid ligger i köksfönstret och lyser så vackert.
Blev jättebesviken, men den kan väl inte ha fått fötter helt plötsligt, så hoppet finns kvar, att vi ska hitta den.
Igår strök jag röda vackra gardiner, och satt upp i köket, och det har jag inte gjort på flera år, för julen är och har alltid varit en krävande tid, för mig sedan barnen blev stora.
Dessutom har väl gnistan reducerats sedan min syn helt försvann, och jag inte kan se ens lamporna tända.
Sedan var vi till bästa anki igår på trimmet, och klöpp våra små raringar, och dem blev så vackra, och bra klippta.
Tusen tack Anki o hela trimmet, för eran fina service, och mys med hundarna, som betyder så mycket för både dem och oss.
Alla vill ju att ens barn ska uppmärksammas, och få beröm när dem är vackra o fina, och vi tycker om när våra små vovvar blir uppmärksammade.
När helgen kommer så har vi ingen snö vad jag vet, så första advent i år blir nog lite mindre känsla än förra året, för då hade vi fått rejält med snö, men för min del får gärna snön låta bli, att komma alls.
Idag har vi varmgrader, och mulet, men tar hellre det.
Funderar på skaffa ny soffa också, men lär sälja min först, och den är verkligen inte ett dugg förstörd, utan är i nyskick, men är 3 år gammal, o sedan jag fick mer ont i mina ben, så har jag problem, att komma ur dem, för det är duxsoffa och man sjunker verkligen ner i dem, och dem är jättesköna.
Svarta en tresits, och en tvåsits.
Nu dags för mannens mage att bli mätt, så maten är på g, och jag ska börja steka nåt aptitretande för magen.
Ha det gott o en underbar första advent.
Insulinpump i all ära???????
Morn världen och alla vänner...
Igår hände de som inte ska ske om man har minnet i behåll då förstås ler...
Min insulinpump larmade igår vid 19 och de innebär, att man har 20 enheter kvar att använda, men det är också en klocka för att ampullen ska bytas inom några timmaroch det är beroende på hur mycket man har som går in i kroppen per timme.
Jodå vi sa (vi byter vid 22), och det tror ni någon av oss kom ihåg.
Nej då ingen alls, utan vi gick o la oss vid 23,30 som vanligt, och så pang vaknade jag vid 1, och kom på att den borde ha bytts.
Jag ville inte väcka Micke snäll som jag är , och då fick jag ligga hela natten, och vara orolig att det skulle ta slut.
Ja det var den natten det en till med dålig sömn...
Här i Gävle har helgen varit helt okej, och lugn o skön.
Vi kollade True talent igår då finalen gick 19,30.
Vi tycker i alla fall att det var rätt person, som vann.
Denna vecka är det ögon, för att byta linser, och diabetes, för att ta långtidsprov.
Jag lrä dessutom sätta mig och skriva ett brev till ögon för att berätta hur jobbigt jag har med min värk, och även alla mina rädslor, som gör, att jag sedan så många år går med denna värk dygnet runt.
Jag ska bara till en sköterska i morgon, och vet inte vem, som är min läkare då den jag hade har slutat.
Detta är tungt, för mig, och jag hoppas jag kan löpa linan ut denna gång, och få gensvar på mina svåra saker i allt detta.
Dagen annars blir lugn, och måndag dessutom.
Igår var det farsdag o jag skänkte en tanke extra till min pappa, som inte funnits bland oss på så många år, men är saknad och finns i mina tankar dagligen.
Älskar dig så pappa, o saknaden är så tung.
Snart första advent inte klokt, så nu börjar stöket inför den ljusa tiden runt julen.
Här ska fixas lite vackert i fönstren, men blir ingen jätteaffär av detta, utan lite lysen, ljusstakar, o någon tomte kommer nog också fram.
Inte nog med detta med insulinet, utan igår när jag skulle ta en ny flaska med ögondroppar, så fanns inga hemma heller, och det var nog det värsta, för mig då jag lär ha flera gånger per dag för värken.
Önskar er alla en bra start på veckan, o var rädda om varandra för ingen gör det åt er.
Igår hände de som inte ska ske om man har minnet i behåll då förstås ler...
Min insulinpump larmade igår vid 19 och de innebär, att man har 20 enheter kvar att använda, men det är också en klocka för att ampullen ska bytas inom några timmaroch det är beroende på hur mycket man har som går in i kroppen per timme.
Jodå vi sa (vi byter vid 22), och det tror ni någon av oss kom ihåg.
Nej då ingen alls, utan vi gick o la oss vid 23,30 som vanligt, och så pang vaknade jag vid 1, och kom på att den borde ha bytts.
Jag ville inte väcka Micke snäll som jag är , och då fick jag ligga hela natten, och vara orolig att det skulle ta slut.
Ja det var den natten det en till med dålig sömn...
Här i Gävle har helgen varit helt okej, och lugn o skön.
Vi kollade True talent igår då finalen gick 19,30.
Vi tycker i alla fall att det var rätt person, som vann.
Denna vecka är det ögon, för att byta linser, och diabetes, för att ta långtidsprov.
Jag lrä dessutom sätta mig och skriva ett brev till ögon för att berätta hur jobbigt jag har med min värk, och även alla mina rädslor, som gör, att jag sedan så många år går med denna värk dygnet runt.
Jag ska bara till en sköterska i morgon, och vet inte vem, som är min läkare då den jag hade har slutat.
Detta är tungt, för mig, och jag hoppas jag kan löpa linan ut denna gång, och få gensvar på mina svåra saker i allt detta.
Dagen annars blir lugn, och måndag dessutom.
Igår var det farsdag o jag skänkte en tanke extra till min pappa, som inte funnits bland oss på så många år, men är saknad och finns i mina tankar dagligen.
Älskar dig så pappa, o saknaden är så tung.
Snart första advent inte klokt, så nu börjar stöket inför den ljusa tiden runt julen.
Här ska fixas lite vackert i fönstren, men blir ingen jätteaffär av detta, utan lite lysen, ljusstakar, o någon tomte kommer nog också fram.
Inte nog med detta med insulinet, utan igår när jag skulle ta en ny flaska med ögondroppar, så fanns inga hemma heller, och det var nog det värsta, för mig då jag lär ha flera gånger per dag för värken.
Önskar er alla en bra start på veckan, o var rädda om varandra för ingen gör det åt er.
8 november 2011
Ja då blev ett inlägg till inom kort, men lär skriva av mig alla tankar som figurerar ang min hemska värk i ögonen.
Jag säger inte att alla har sitt lilla helvete med sin värk, men denna värk kan inte ens jämföras med 10 tänder full av var, och ingen tandläkare öppnar dem, för att värken ska försvinna.
Jag är fullt medveten om, att jag måste göra något åt detta, och hoppas nu på bra, och fin respons från min ögonläkare på gävle sjukhus.
Hoppas han/hon lyssnar till mina rädslor, och har empati nog, för att finnas för mig, och ge mig dem svar jag så väl behöver, för att ta mig genom detta svåra som jag MÅSTE genom.
Jag har så ont, och sover så dåligt, så livet har slutat funka för mig för många många år sedan, och kanske dags ta vara på dem år man förhoppningsvis har kvar i sitt liv.
Denna blogg är mitt bollplank och absolut inte mitt sätt att få empati, för jag lär skriva av mig mina tankar, och allt som finns runt detta.
Här är det grått, och mulet idag altså ingen väderlek värd, att skryta över.
Jag ska också ringa o beställa tid för trimmet till runt 21 nov, för att våra små knattar ska bli trimmade, och vackra igen.
Inatt sov jag hur dåligt som helst, och det gör inte mycket bättre i mitt liv.
Har pratat i tel med en leds jag har som är en gudomlig kvinna, och som har så mycket att ge mig, och framförallt har förmågan, att lyssna, och även komma med bra förslag.
Tack Siv du är guld värd.
Jag har också kontakt med en fd vän sedan tiden i Stockholm då jag förlorade min syn, och gick på ett internat, för att lära mig både punktskrift, och käppteknik.
Han är en stor del av mitt unga tonårsliv, och kom, att betyda massor för mig, och nu har vi åter fått fin kontakt.
Han hade då ganska bra syn, men har senare i livet också behövt ta bort sina ögon pga hemsk värk.
Han är ärlig, men ändå har han rätt, och han kan ju ändå svara på hur livet blev efter operationen.
Nu dags för mat igen, och sedan ska min trötta skalle vila en stund, och jag ska läsa boken som jag har några timmar kvar på.
Detta var lite om min vardag o liv som synskadad.
Ha det bra sköt om er vänner var rädda om era liv dem är alltför kort.
Jag säger inte att alla har sitt lilla helvete med sin värk, men denna värk kan inte ens jämföras med 10 tänder full av var, och ingen tandläkare öppnar dem, för att värken ska försvinna.
Jag är fullt medveten om, att jag måste göra något åt detta, och hoppas nu på bra, och fin respons från min ögonläkare på gävle sjukhus.
Hoppas han/hon lyssnar till mina rädslor, och har empati nog, för att finnas för mig, och ge mig dem svar jag så väl behöver, för att ta mig genom detta svåra som jag MÅSTE genom.
Jag har så ont, och sover så dåligt, så livet har slutat funka för mig för många många år sedan, och kanske dags ta vara på dem år man förhoppningsvis har kvar i sitt liv.
Denna blogg är mitt bollplank och absolut inte mitt sätt att få empati, för jag lär skriva av mig mina tankar, och allt som finns runt detta.
Här är det grått, och mulet idag altså ingen väderlek värd, att skryta över.
Jag ska också ringa o beställa tid för trimmet till runt 21 nov, för att våra små knattar ska bli trimmade, och vackra igen.
Inatt sov jag hur dåligt som helst, och det gör inte mycket bättre i mitt liv.
Har pratat i tel med en leds jag har som är en gudomlig kvinna, och som har så mycket att ge mig, och framförallt har förmågan, att lyssna, och även komma med bra förslag.
Tack Siv du är guld värd.
Jag har också kontakt med en fd vän sedan tiden i Stockholm då jag förlorade min syn, och gick på ett internat, för att lära mig både punktskrift, och käppteknik.
Han är en stor del av mitt unga tonårsliv, och kom, att betyda massor för mig, och nu har vi åter fått fin kontakt.
Han hade då ganska bra syn, men har senare i livet också behövt ta bort sina ögon pga hemsk värk.
Han är ärlig, men ändå har han rätt, och han kan ju ändå svara på hur livet blev efter operationen.
Nu dags för mat igen, och sedan ska min trötta skalle vila en stund, och jag ska läsa boken som jag har några timmar kvar på.
Detta var lite om min vardag o liv som synskadad.
Ha det bra sköt om er vänner var rädda om era liv dem är alltför kort.
November mörker, och dystra tider...
Hej igen ett tag sedan jag skrev nu, men vi har börjat en ny månad i vårt liv, och november är det dessutom.
Denna månad är tyvärr inte den bästa i mitt liv på året, för nu har mörkret infunnit sig, och vägen mot vinter, julhelgen, o en massa krav, som man troligen bara ställer på sig själv.
Jag har som oftast en mycket jobbig tid på året nu, och så är det även i år.
Depritioner, svårt med sömnen, o allmänt upp o ner vill jag påstå.
Har dessutom börjat fundera mer och mer på min hemska värk i ögonen, som firar 17 år i år, och det är inte klokt, att jag stått ut med denna värk, men tyvärr så är jag så rädd för allt omkring detta, så stå ut är kanske fel begrepp, för det beror på min rädsla, att ta bort ögonen som man då vill att jag ska göra.
synd det inte funkade 2003 då jag var till Uppsala helt inställd på detta, lugn, o ingen oro alls mer än inför narkosen.
Då kom en narkosläkare, som jag sa till, att jag inte ville ha några detaljer ang sövningen, men då började han med allt sitt kunnande skrämma skiten ur mig, och detta slutade med katastrof, och ingen operation.
får man verkligen vara så oproffsig så man inte kan läsa av en person, och absolut inte ens lyssna när man säger som det är, nej då knäcka mig var hans lösning, men hjälpte inte mig den gången alls.
Nu sitter jag här 8 år senare har minst samma värk, och samma problem, som jag hade då, som ändå jag var så lugn inför, att möta en lösning på.
Jobbar på detta o visst kan man säga, att det är endast jag som kan välja vad jag tänker stå ut med, men valet är inte svårt, utan rädslan är överhängande.
Dem som aldrig varit rädd för något tycker nog detta borde vara en självklarhet, att man inte går med värk man inte behöver ha, men om de vore så enkelt så satt jag inte här idag och mådde skit över detta.
Bortsett från allt omkring mina ögon, så är det mesta bra här.
Micke har återhämtat sig ganska bra, men lider ännu av värken han fick i axel, och nacke, men som det heter tiden läker alla sår.
Hundarna mår fint åkte i plurret i helgen, så nu är dem vackra också dem små grynen.
Måndag igen, och åter en lång vecka innan helgen kommer till oss, och jag har alltid känt olust inför måndagar, och är glad när tisdagen kommer igen.
Min väns underbara lilla hund har åter hämtat sig fint och är hemma i sin familj, och mår riktigt bra efter flera dagar på sjukhus för hundar.
Lycka till lilla signe du är oslagbar, och även din matte.
Nu snart dags för klippning av dem små trollen igen, för det är märkligt så fort pudelpälsar växer, man hinner inte med alls.
Nu börjar även utemiljön här där vi bor bli färdig, för idag lägger dem sista handen på asfalten utanför våra portar, och jag lovar alla glas och tallrikar dansade runt i skåpen, så man funderade på om allt skulle rasa ner.
Sedan ska även trapphusen fixas här så det blir fint värre när allt är klart.
Vi bor i ett underbart litet område, men de som stör oss mycket är dem kalla vintrarna inne, då företaget inte vill höra, att vi fryser, och tror vi bor i trapphuset inte i lägenheten.
Nu har jag gnällt av mig fortsättning följer säkert vid tillfälle.
Ha det gott o ta hand om varandra.
Denna månad är tyvärr inte den bästa i mitt liv på året, för nu har mörkret infunnit sig, och vägen mot vinter, julhelgen, o en massa krav, som man troligen bara ställer på sig själv.
Jag har som oftast en mycket jobbig tid på året nu, och så är det även i år.
Depritioner, svårt med sömnen, o allmänt upp o ner vill jag påstå.
Har dessutom börjat fundera mer och mer på min hemska värk i ögonen, som firar 17 år i år, och det är inte klokt, att jag stått ut med denna värk, men tyvärr så är jag så rädd för allt omkring detta, så stå ut är kanske fel begrepp, för det beror på min rädsla, att ta bort ögonen som man då vill att jag ska göra.
synd det inte funkade 2003 då jag var till Uppsala helt inställd på detta, lugn, o ingen oro alls mer än inför narkosen.
Då kom en narkosläkare, som jag sa till, att jag inte ville ha några detaljer ang sövningen, men då började han med allt sitt kunnande skrämma skiten ur mig, och detta slutade med katastrof, och ingen operation.
får man verkligen vara så oproffsig så man inte kan läsa av en person, och absolut inte ens lyssna när man säger som det är, nej då knäcka mig var hans lösning, men hjälpte inte mig den gången alls.
Nu sitter jag här 8 år senare har minst samma värk, och samma problem, som jag hade då, som ändå jag var så lugn inför, att möta en lösning på.
Jobbar på detta o visst kan man säga, att det är endast jag som kan välja vad jag tänker stå ut med, men valet är inte svårt, utan rädslan är överhängande.
Dem som aldrig varit rädd för något tycker nog detta borde vara en självklarhet, att man inte går med värk man inte behöver ha, men om de vore så enkelt så satt jag inte här idag och mådde skit över detta.
Bortsett från allt omkring mina ögon, så är det mesta bra här.
Micke har återhämtat sig ganska bra, men lider ännu av värken han fick i axel, och nacke, men som det heter tiden läker alla sår.
Hundarna mår fint åkte i plurret i helgen, så nu är dem vackra också dem små grynen.
Måndag igen, och åter en lång vecka innan helgen kommer till oss, och jag har alltid känt olust inför måndagar, och är glad när tisdagen kommer igen.
Min väns underbara lilla hund har åter hämtat sig fint och är hemma i sin familj, och mår riktigt bra efter flera dagar på sjukhus för hundar.
Lycka till lilla signe du är oslagbar, och även din matte.
Nu snart dags för klippning av dem små trollen igen, för det är märkligt så fort pudelpälsar växer, man hinner inte med alls.
Nu börjar även utemiljön här där vi bor bli färdig, för idag lägger dem sista handen på asfalten utanför våra portar, och jag lovar alla glas och tallrikar dansade runt i skåpen, så man funderade på om allt skulle rasa ner.
Sedan ska även trapphusen fixas här så det blir fint värre när allt är klart.
Vi bor i ett underbart litet område, men de som stör oss mycket är dem kalla vintrarna inne, då företaget inte vill höra, att vi fryser, och tror vi bor i trapphuset inte i lägenheten.
Nu har jag gnällt av mig fortsättning följer säkert vid tillfälle.
Ha det gott o ta hand om varandra.
Lördagen 29 oktober...
God förmiddag vänner.
Hoppas allt väl med er alla idag.
Här i Gävle har vi jättefint väder med solsken, och plusgrader jätteskönt...
Micke mår sådär har tyvärr fått en rejäl smäll när han åkte i golvet i veckan, så värken vill inte riktigt ge sig, för honom.
Han äter fortfarande starka värktabletter, och mot inflammation, och muskelavslappnande.
Hoppas han snart ska må lite bättre, för han är inte speciellt rörlig just nu, och naturligtvis är det inte så enkelt när det är på höger sida, och han är högerhänt.
Hundarna mår fint, leker och busar i detta fina väder.
Har börjat med en tablett åt Ronja som vet skrev ut för hennes andedräkt, så jag hoppas den ska hjälpa nu.
Blir lite lack bara att man ska dela den i 4 delar, men finns inga skårer alls så ganska svårt vill jag lova.
Skänker en varm tanke också till lilla signe en hund, som en vän äger, som sedan onsdagen legat inne i Uppsala pga många olika orsaker, men nu hoppas jag det äntligen har vänt för henne.
Lycka till I-B, och lilla signe, så du får komma hem snart igen till din familj pigg o glad.
Denna vecka har inte varit så mycket mer, men räcker till ändå.
Hoppas ni som har fint väder utnyttjar denna sköna, och fina dag, att vara ute med era kära frybenta, och får lite till av fint väder innan vinter, och snö driver över oss.
Ta hand om varandra må väl
Hoppas allt väl med er alla idag.
Här i Gävle har vi jättefint väder med solsken, och plusgrader jätteskönt...
Micke mår sådär har tyvärr fått en rejäl smäll när han åkte i golvet i veckan, så värken vill inte riktigt ge sig, för honom.
Han äter fortfarande starka värktabletter, och mot inflammation, och muskelavslappnande.
Hoppas han snart ska må lite bättre, för han är inte speciellt rörlig just nu, och naturligtvis är det inte så enkelt när det är på höger sida, och han är högerhänt.
Hundarna mår fint, leker och busar i detta fina väder.
Har börjat med en tablett åt Ronja som vet skrev ut för hennes andedräkt, så jag hoppas den ska hjälpa nu.
Blir lite lack bara att man ska dela den i 4 delar, men finns inga skårer alls så ganska svårt vill jag lova.
Skänker en varm tanke också till lilla signe en hund, som en vän äger, som sedan onsdagen legat inne i Uppsala pga många olika orsaker, men nu hoppas jag det äntligen har vänt för henne.
Lycka till I-B, och lilla signe, så du får komma hem snart igen till din familj pigg o glad.
Denna vecka har inte varit så mycket mer, men räcker till ändå.
Hoppas ni som har fint väder utnyttjar denna sköna, och fina dag, att vara ute med era kära frybenta, och får lite till av fint väder innan vinter, och snö driver över oss.
Ta hand om varandra må väl
Vilken skräckfyld dag...
Hej alla vänner vilken start på denna dag.
sov risigt inatt, och vaknade av att Micke inte hittade väckarklockan, så jag sa till honom flera gånger, att stänga av den.
Efter ett tag hittade han den, och jag somnade om.
Jo visst vi 7,30 vaknade jag av världens smäll, och Micke som skre ajaj, o grät.
Upp fort som sjutton, o då hade han tappat balansen, och rasat mellan kökbordet och bänken, o det är ca 50cm space inte mer.
Han låg där o jag ser inget fick inget svar av honom han bara gnälde, och jag blev tvungen säga, att han måste försöka tala om vad som hänt.
Jo han hade tappat balansen när han klädde sig, o stupat direkt ner i golvet, och låg med hucudet mot en vass kant, o ena axeln ner mot golvet.
Han klagade över hemsk smärta i sin axel, o var hemskt rädd, o jag kunde inte hjälpa honom, för så fort jag tog i honom så jämrade han sig högt.
Han kom väl upp efter ett tag, så jag ringde hc och berättade, så nu är han hos läkaren.
Han har hemska smärtor i höger axel, o kan inte vrida huvudet åt vänster, samt en rejäl bula i nacken.
Tror han hade änglavakt, men vill läkaren ska kolla honom utifall nåt är värre än vi tror.
Hoppas allt inte är värre, utan att några dagar gör att allt återgår som vanligt igen i hans kropp.
Ja inte lätt och inte heller lätt när man inte själv ser, och vet vilken hjälp man ska ge.
Annars är allt som vanligt, men är less på mycket just nu.
Diskussioner hit o dit, och saker, som tar energi från mig, som redan inte harnågon kvar är ganska onödigt.
Synd man ska få höra att man förändrats bara för man inte orkar längre, och svarar för sig.
Jag tar inte längre några energitjuvar in i mitt liv har fått nog för många år sedan, och tänker inte tillåta någon att varken gå på mig, eller säga hur jag ska vara, eller göra.
Mitt liv är mitt liv, och jag har fullt upp med mina bekymmer med värk i ögon dygnet runt, diabetes, värk i leder osv.
Jag begär bara, att få vara jag, och ifred om man inte kan respektera mig för den jag är.
vädret idag 5 grader mulet och inte så skoj.
Snart är allt utanför huset också färdigt, för dem har hållt på nu i 3v att gräva, o byta o bygga om utemiljön, men fint blir det i alla fall.
Blir mat när Micke kommer hem, och sedan en väl behövlig vila då vi båda är jättetrötta idag.
Blev ju en ganska dålig start på denna dag.
Vill också skänka mina tankar till en vän, som har en hund, som inte alls är okej, o jag hoppas allt ska lösa sig till det bästa.
Lycka till vännen håller alla tummar som finns.
Ta nu hand om varandra, o lev idag, för i morgon vet vi inget om.
sov risigt inatt, och vaknade av att Micke inte hittade väckarklockan, så jag sa till honom flera gånger, att stänga av den.
Efter ett tag hittade han den, och jag somnade om.
Jo visst vi 7,30 vaknade jag av världens smäll, och Micke som skre ajaj, o grät.
Upp fort som sjutton, o då hade han tappat balansen, och rasat mellan kökbordet och bänken, o det är ca 50cm space inte mer.
Han låg där o jag ser inget fick inget svar av honom han bara gnälde, och jag blev tvungen säga, att han måste försöka tala om vad som hänt.
Jo han hade tappat balansen när han klädde sig, o stupat direkt ner i golvet, och låg med hucudet mot en vass kant, o ena axeln ner mot golvet.
Han klagade över hemsk smärta i sin axel, o var hemskt rädd, o jag kunde inte hjälpa honom, för så fort jag tog i honom så jämrade han sig högt.
Han kom väl upp efter ett tag, så jag ringde hc och berättade, så nu är han hos läkaren.
Han har hemska smärtor i höger axel, o kan inte vrida huvudet åt vänster, samt en rejäl bula i nacken.
Tror han hade änglavakt, men vill läkaren ska kolla honom utifall nåt är värre än vi tror.
Hoppas allt inte är värre, utan att några dagar gör att allt återgår som vanligt igen i hans kropp.
Ja inte lätt och inte heller lätt när man inte själv ser, och vet vilken hjälp man ska ge.
Annars är allt som vanligt, men är less på mycket just nu.
Diskussioner hit o dit, och saker, som tar energi från mig, som redan inte harnågon kvar är ganska onödigt.
Synd man ska få höra att man förändrats bara för man inte orkar längre, och svarar för sig.
Jag tar inte längre några energitjuvar in i mitt liv har fått nog för många år sedan, och tänker inte tillåta någon att varken gå på mig, eller säga hur jag ska vara, eller göra.
Mitt liv är mitt liv, och jag har fullt upp med mina bekymmer med värk i ögon dygnet runt, diabetes, värk i leder osv.
Jag begär bara, att få vara jag, och ifred om man inte kan respektera mig för den jag är.
vädret idag 5 grader mulet och inte så skoj.
Snart är allt utanför huset också färdigt, för dem har hållt på nu i 3v att gräva, o byta o bygga om utemiljön, men fint blir det i alla fall.
Blir mat när Micke kommer hem, och sedan en väl behövlig vila då vi båda är jättetrötta idag.
Blev ju en ganska dålig start på denna dag.
Vill också skänka mina tankar till en vän, som har en hund, som inte alls är okej, o jag hoppas allt ska lösa sig till det bästa.
Lycka till vännen håller alla tummar som finns.
Ta nu hand om varandra, o lev idag, för i morgon vet vi inget om.
Kallt, lite nerstämd, och bävar inför snön...
Hej mina vänner så härligt jag äntligen kom in här på min blogg, för det kan verkligen vara ett stort problem.
Ibland får jag försöka flera gånger i veckan, utan att ens komma till rutan för att logga in.
Jag har hunnit med massor denna vecka, och vi har rensat garderober, förra helgen tvättat fönster, hängt upp nya snygga gardiner, o nu känns det fint här hemma igen och hösten är snart slut, för att lämna över till kyla, och snö.
Jag har varit ute med min granne både till Willys för att handla mat, rusta där jag hittade en jättesnygg svart/vit trasmatta till gången i köket, o eftersom vi har en svart rya så kunde de inte passa bättre.
Var också till sjukhuset och hämtade mina häftiga, snygga kängor, så nu är jag beredd.
Har idag badat Ronja, och i morgon blir det lilla vita Tummen, som åker i plurret.
Om ni visste vilken skillnad det är med en golvfön, så jäkla bra, och så smidigt få ha båda händerna fria till borstning.
Ronja har börjat lukta illa i munnen igen, och vi har kontaktat veterinär Pia, som ska kolla upp vilken antibiotika hon gav Ronja i sprutan när hon gjorde munrensning på henne för ca 3v sen.
Dagen är solig med uppehåll, och 5 grader, så en fin dag är det.
Känner mig fortfarande ganska down, o nerstämd, men är inte förvånad, för detta har varit min vardag sedan 20 år tillbaks.
Jag är också så tacksam, för jag har fått fler fina vänner genom en grupp jag är med i fb, o som vanligt finns både Gullan och Anita som sänder varma fina kommentarer till mig.
Nu dags göra mig färdig ska åka iväg till en kompis jag inte varit hos på ca 2,5 år, men nu har jag bestämt mig, men lär säga, att jag gärna skulle backa ur då jag inte känner mig redo åka iväg, men nu ska det ske.
Önskar er en fin dag och kväll sköt om er och varandra.
Ibland får jag försöka flera gånger i veckan, utan att ens komma till rutan för att logga in.
Jag har hunnit med massor denna vecka, och vi har rensat garderober, förra helgen tvättat fönster, hängt upp nya snygga gardiner, o nu känns det fint här hemma igen och hösten är snart slut, för att lämna över till kyla, och snö.
Jag har varit ute med min granne både till Willys för att handla mat, rusta där jag hittade en jättesnygg svart/vit trasmatta till gången i köket, o eftersom vi har en svart rya så kunde de inte passa bättre.
Var också till sjukhuset och hämtade mina häftiga, snygga kängor, så nu är jag beredd.
Har idag badat Ronja, och i morgon blir det lilla vita Tummen, som åker i plurret.
Om ni visste vilken skillnad det är med en golvfön, så jäkla bra, och så smidigt få ha båda händerna fria till borstning.
Ronja har börjat lukta illa i munnen igen, och vi har kontaktat veterinär Pia, som ska kolla upp vilken antibiotika hon gav Ronja i sprutan när hon gjorde munrensning på henne för ca 3v sen.
Dagen är solig med uppehåll, och 5 grader, så en fin dag är det.
Känner mig fortfarande ganska down, o nerstämd, men är inte förvånad, för detta har varit min vardag sedan 20 år tillbaks.
Jag är också så tacksam, för jag har fått fler fina vänner genom en grupp jag är med i fb, o som vanligt finns både Gullan och Anita som sänder varma fina kommentarer till mig.
Nu dags göra mig färdig ska åka iväg till en kompis jag inte varit hos på ca 2,5 år, men nu har jag bestämt mig, men lär säga, att jag gärna skulle backa ur då jag inte känner mig redo åka iväg, men nu ska det ske.
Önskar er en fin dag och kväll sköt om er och varandra.
Suck, stön, o pust.
Japp dags för några rader på bloggen igen då.
Har senaste veckan inte mått så bra, så inläggen har tyvärr uteblivit pga det.
Har varit ledsen, haft ångest, problem med sömnen, ja allt som tillhör en sitation som i botten kanske är en deprition.
Har gått med en grupp i fb som heter (medmänniska), och där har jag varit ganska ktiv den senaste tiden, och inte vet jag om jag blivit mer upprörd av den, eller om den ändå hjälper i längden.
Svårt skriva om sig själv, och sina egna tankar, och problem, för att komma ur sin dåliga sits.
Annars har helgen varit lugn, och vi har tvättat alla fönster, och strukit nya gardiner, och satt upp.
Jag blev äldigt nöjd med detta projekt.
Nu tisdag hänger regnet i luften, och det har även kommit en regnskur på fm.
Igår trimmade vi tassarna på våra änglar, och det är ganska skön nu när vädret är blött och ganska smutsigt ute.
Börjar se fram emot en kull igen i början av nästa år, men en liten rädsla finns ändå kvar efter förra gången då inget gick vägen riktigt.
Man får hoppas det inte händer igen, för det var så jobbigt, och vi tog väldigt illa vid oss, att se vår lilla tjej så besviken, och letande efter sin valp.
Måste också ta mer kort och lägga ut på hemsidan, men inte så lätt när jag inte ser, och Micke är väl inte ett dugg haj på data lär jag erkänna.
Såg även idag på fb, att lilla Oliver nu är nedsatt i jorden, och hans liv är defenetivt inte bland oss längre.
Känns så totalt detta att han för 2 månader fanns här, o nu endast finns på en kyrkogård någonstans.
Måste vara fruktansvärt förlora sitt 15 åriga barn, och inte ha makten att hjälpa honom gå vidare.
Skänker en varm tanke till Olivers familj med anhöriga.
Nu dags för mat, o sedan vila en stund då mina nätter åter igen är mer vakna, än sovande.
Önskar er allt gott och ta vara på varje dag man vet aldrig när man ingen dag mer har kvar i livet.
Har senaste veckan inte mått så bra, så inläggen har tyvärr uteblivit pga det.
Har varit ledsen, haft ångest, problem med sömnen, ja allt som tillhör en sitation som i botten kanske är en deprition.
Har gått med en grupp i fb som heter (medmänniska), och där har jag varit ganska ktiv den senaste tiden, och inte vet jag om jag blivit mer upprörd av den, eller om den ändå hjälper i längden.
Svårt skriva om sig själv, och sina egna tankar, och problem, för att komma ur sin dåliga sits.
Annars har helgen varit lugn, och vi har tvättat alla fönster, och strukit nya gardiner, och satt upp.
Jag blev äldigt nöjd med detta projekt.
Nu tisdag hänger regnet i luften, och det har även kommit en regnskur på fm.
Igår trimmade vi tassarna på våra änglar, och det är ganska skön nu när vädret är blött och ganska smutsigt ute.
Börjar se fram emot en kull igen i början av nästa år, men en liten rädsla finns ändå kvar efter förra gången då inget gick vägen riktigt.
Man får hoppas det inte händer igen, för det var så jobbigt, och vi tog väldigt illa vid oss, att se vår lilla tjej så besviken, och letande efter sin valp.
Måste också ta mer kort och lägga ut på hemsidan, men inte så lätt när jag inte ser, och Micke är väl inte ett dugg haj på data lär jag erkänna.
Såg även idag på fb, att lilla Oliver nu är nedsatt i jorden, och hans liv är defenetivt inte bland oss längre.
Känns så totalt detta att han för 2 månader fanns här, o nu endast finns på en kyrkogård någonstans.
Måste vara fruktansvärt förlora sitt 15 åriga barn, och inte ha makten att hjälpa honom gå vidare.
Skänker en varm tanke till Olivers familj med anhöriga.
Nu dags för mat, o sedan vila en stund då mina nätter åter igen är mer vakna, än sovande.
Önskar er allt gott och ta vara på varje dag man vet aldrig när man ingen dag mer har kvar i livet.
Dax för varma kläder...
Morn vänner, som jag skrev i rubriken så är det nu dags, att plocka fram kläderna, som vi alla dragit oss för att börja med.
Här i Gävle kalla nätter, och absolut inte varma dagar längre.
Känner att vinter och snö finns i luften.
Nu är det dags börja sätta på sig varmt, och skönt, så man kan ta sig ut även i detta klimat.
Dags börja leta efter en vinterjacka, men som vanligt är jag väl ute i sista minuten, och jag letar även i år efter en röd jacka, som jag inte hittade förra året, men får hoppas jag har bättre lycka i år.
Nästa vecka hämtar jag mina kängor sååå himla snygga svart med gråa sydda sömmar på hur läckra som helst.
Hundarna och då speciellt Ronja gillar inte denna kyla, och det märks då hon ska göra sina behov ute, att hon hellre springer till dörren, för att få komma in i värmen igen.
Tummen är en frusen liten krabat, så nu är det även dags plocka fram hans tröja som han så gärna tar på sig innan utgång.
Har för några år sedan köpt hemgjorda tröjor jätteläckra åt båda hundarna.
Här går annars livet sin gång med både gott och ont på tapeten.
Ryggen är ännu inte bra, men bättre, så jag hoppas det snart ska gå över.
I helgen testade jag vår nya golvfön, som vi skickat efter, och det var helt underbart att ha 2 händer när man reder ut och borstar dem små, och vilken skillnad i tid det blev.
Den var värd sina pengar trots allt.
Funderar också hur människor har ork, att diskutera precis allt, klyva ord, och bara trampa på istället, för att visa ödmjukhet, och förståelse inför varandra.
Det är ett mysterium för mig faktiskt.
Borde man inte inse fakta när den finns framför ögonen?????
Nej då vissa ska bara gå vidare, och målet är, att alltid få rätt, och det är tyvärr nåt jag inte kan tänka mig kan ge så mycket värme mellan människor, utan mer konflikter.
Önskar nu er alla en fin dag, och även kommande dagar.
Här i Gävle kalla nätter, och absolut inte varma dagar längre.
Känner att vinter och snö finns i luften.
Nu är det dags börja sätta på sig varmt, och skönt, så man kan ta sig ut även i detta klimat.
Dags börja leta efter en vinterjacka, men som vanligt är jag väl ute i sista minuten, och jag letar även i år efter en röd jacka, som jag inte hittade förra året, men får hoppas jag har bättre lycka i år.
Nästa vecka hämtar jag mina kängor sååå himla snygga svart med gråa sydda sömmar på hur läckra som helst.
Hundarna och då speciellt Ronja gillar inte denna kyla, och det märks då hon ska göra sina behov ute, att hon hellre springer till dörren, för att få komma in i värmen igen.
Tummen är en frusen liten krabat, så nu är det även dags plocka fram hans tröja som han så gärna tar på sig innan utgång.
Har för några år sedan köpt hemgjorda tröjor jätteläckra åt båda hundarna.
Här går annars livet sin gång med både gott och ont på tapeten.
Ryggen är ännu inte bra, men bättre, så jag hoppas det snart ska gå över.
I helgen testade jag vår nya golvfön, som vi skickat efter, och det var helt underbart att ha 2 händer när man reder ut och borstar dem små, och vilken skillnad i tid det blev.
Den var värd sina pengar trots allt.
Funderar också hur människor har ork, att diskutera precis allt, klyva ord, och bara trampa på istället, för att visa ödmjukhet, och förståelse inför varandra.
Det är ett mysterium för mig faktiskt.
Borde man inte inse fakta när den finns framför ögonen?????
Nej då vissa ska bara gå vidare, och målet är, att alltid få rätt, och det är tyvärr nåt jag inte kan tänka mig kan ge så mycket värme mellan människor, utan mer konflikter.
Önskar nu er alla en fin dag, och även kommande dagar.
Onsdag lilla lördagen....
Hej alla vänner o bloggläsare.
Då var lilla lördagen här igen redan onsdag oj så veckan rusat på denna gång, men känns skönt snart ha helg igen.
Vill börja tacka grannen, som ställt upp så fint, för mig, och idag har hon hämtat ett stort paket på posten åt mig, som inte skulle ha varit lika enkelt utan bil.
Tusen tack kram o puss.
Samma granne lät mig följa med igår o handla också var toppen, och hon frågade mig inte tvärtom, och då kändes det bättre.
Idag har vi lite halvdant väder, solen, mulet, och ca 12 grader, så helt okej.
Paketet jag fick hämtat idag innehåller äntligen den efterlängtade golvfönen jag beställt då mina handleder tar hemskt med stryk, att hålla i en liten handtork, för att få hundarna torra, och dessutom kan jag använda båda händerna nu, o borsta samtidigt.
Altså spar jag även tid, och de ska bli så skönt så skönt.
Just nu är jag också lite less på facebook, för det är så mycket diskussioner, om vänner, kommentarer, och vilka som skriver o visar att dem vill vara en vän, eller dem som aldrig skriver förstås.
Kanske dags man börjar solla agnarna från vetet, för alla jag har på min lista är inte alla jag skriver till, och inte dem till mig heller.
Känner att fb borde vara ett forum, för att skriva enkla små saker om vardag, livet, hur man mår, och lite annat också förstås, men kanske har man fel vänner och borde solla bort några.
Nu försvann 3 tusen kr med nya fönen, men å andra sidan blir det inga räkningar på sjukhus för värkande handleder, som jag redan opererat en gång.
Hoppas nu alla får en fin dag, och vill också skänka en tanke till en vän, som ska operera sin Signe en tik i morgon, för livmoderinflammation.
Tänker på er och håller alla tummarna som går.
sköt om er och ta vara på dagen du får aldrig tillbaks dagen idag, så ta hand om den.
Då var lilla lördagen här igen redan onsdag oj så veckan rusat på denna gång, men känns skönt snart ha helg igen.
Vill börja tacka grannen, som ställt upp så fint, för mig, och idag har hon hämtat ett stort paket på posten åt mig, som inte skulle ha varit lika enkelt utan bil.
Tusen tack kram o puss.
Samma granne lät mig följa med igår o handla också var toppen, och hon frågade mig inte tvärtom, och då kändes det bättre.
Idag har vi lite halvdant väder, solen, mulet, och ca 12 grader, så helt okej.
Paketet jag fick hämtat idag innehåller äntligen den efterlängtade golvfönen jag beställt då mina handleder tar hemskt med stryk, att hålla i en liten handtork, för att få hundarna torra, och dessutom kan jag använda båda händerna nu, o borsta samtidigt.
Altså spar jag även tid, och de ska bli så skönt så skönt.
Just nu är jag också lite less på facebook, för det är så mycket diskussioner, om vänner, kommentarer, och vilka som skriver o visar att dem vill vara en vän, eller dem som aldrig skriver förstås.
Kanske dags man börjar solla agnarna från vetet, för alla jag har på min lista är inte alla jag skriver till, och inte dem till mig heller.
Känner att fb borde vara ett forum, för att skriva enkla små saker om vardag, livet, hur man mår, och lite annat också förstås, men kanske har man fel vänner och borde solla bort några.
Nu försvann 3 tusen kr med nya fönen, men å andra sidan blir det inga räkningar på sjukhus för värkande handleder, som jag redan opererat en gång.
Hoppas nu alla får en fin dag, och vill också skänka en tanke till en vän, som ska operera sin Signe en tik i morgon, för livmoderinflammation.
Tänker på er och håller alla tummarna som går.
sköt om er och ta vara på dagen du får aldrig tillbaks dagen idag, så ta hand om den.
4 oktober...
Hej alla vänner hoppas ni alla mår fint.
Här är allt ganska vanligt med vanliga dagar, och jag har haft ganska mycket att stå i också.
Idag ögonmottagningen, gick också bra böt linser mot min värka, och dessa linser ska lindra värken, och det gör det också eftersom linsen täcker min såriga, ärriga hornhinna, som ger mig massor med skavningar och värk.
Ronja är jättefin i munnen, och båda hundarnas magar börjar också att återgå till normal avföring.
Det började i torsdag med rinnande bajs, och dem hann inte riktigt ut, och jag vet inte pga vad magarna blev så.
Dem hade fått en färsk grissvans, o det kan vara orsaken kanske.
Dagarna består mest i att kolla av datorn lite, och lyssna på talböcker utöver det vanliga fixet hemma.
Önskar er alla en fin vecka
Här är allt ganska vanligt med vanliga dagar, och jag har haft ganska mycket att stå i också.
Idag ögonmottagningen, gick också bra böt linser mot min värka, och dessa linser ska lindra värken, och det gör det också eftersom linsen täcker min såriga, ärriga hornhinna, som ger mig massor med skavningar och värk.
Ronja är jättefin i munnen, och båda hundarnas magar börjar också att återgå till normal avföring.
Det började i torsdag med rinnande bajs, och dem hann inte riktigt ut, och jag vet inte pga vad magarna blev så.
Dem hade fått en färsk grissvans, o det kan vara orsaken kanske.
Dagarna består mest i att kolla av datorn lite, och lyssna på talböcker utöver det vanliga fixet hemma.
Önskar er alla en fin vecka
1 oktober 2011....
Hej igen alla fina vänner som läser min blogg.
Idag ska jag inte endast skriva om vänner, hur jag mår, och om funderingar.
Vill dela med mig av denna lördag då jag varit ner till stan, och det var väldigt länge sedan jag lovar, för min lust, att göra nåt har varit på noll.
Åkte ner med posetiva tankar och hoppasdes endast på att få komma ut, och bara vara, och ändå kolla in kläderna inför hösten.
Det slutade med ett par svarta stretschbyxor, jättesnygga efter en massa provande, och storlekar, som inte fanns, så slog jag till på dem.
Hittade också en tidklocka man kallade för (äggklocka) förr i tiden, men nu ser den ut, som ett betalkort, har 3 knappar, och jag tänkte nu är loppet kört.
Ytterligare en sak man inte kan hantera, som synskadad.
Hör o häpnad när man tröck på varje knapp minut, eller sekund, så pep den för varje, och det var bara, att räkna till 30 o sedan vänta tills den larmade.
Inte klokt hade verkligen inte förväntat mig att de skulle funka även för mig.
Den kostade ordinarie pris 149kr, idag 49, byxorna var det 25% rabatt på 399kr, så det blev 299, och för att jag gick med i affärens klubb fick jag ytterligare 50kr.
Sedan köpte jag en jättetuff klocka åt Micke knallblå, mot turkos, och den var superläcker, o det slutade även med en skithäftig klocka i orange som var på extrapris.
Tanken var en till jobb, och en hemma inte helt fel, och fick 2 till priset av en.
Altså har denna dag varit helt okej o även gett mig glädje vilket jag så väl behövde.
Sedan var Ronja till veterinär igår, och fick sin mun rensad, och som tur var hade hon inga fula mandlar, och k allt gick kanon.
Nu är hon som en valp i munnen tösen vår.
Vill tacka anki på trimmet, Pia den underbara veterinären, som fick ta hand om mig mer, och min oro än hon behövde ta hand om Ronja.
Jag är ju en hundägare, som tänker, lider, o gör allt för våra småttingar, som jag inte skulle vilja finnas utan, för finns inga bättre glädjekällor än våra älskade frybenta.
Ja hoppas detta inlägg blev lite mer i glädjens tecken, för så känns allt idag.
Önskar er alla en kram och fin helg.
Idag ska jag inte endast skriva om vänner, hur jag mår, och om funderingar.
Vill dela med mig av denna lördag då jag varit ner till stan, och det var väldigt länge sedan jag lovar, för min lust, att göra nåt har varit på noll.
Åkte ner med posetiva tankar och hoppasdes endast på att få komma ut, och bara vara, och ändå kolla in kläderna inför hösten.
Det slutade med ett par svarta stretschbyxor, jättesnygga efter en massa provande, och storlekar, som inte fanns, så slog jag till på dem.
Hittade också en tidklocka man kallade för (äggklocka) förr i tiden, men nu ser den ut, som ett betalkort, har 3 knappar, och jag tänkte nu är loppet kört.
Ytterligare en sak man inte kan hantera, som synskadad.
Hör o häpnad när man tröck på varje knapp minut, eller sekund, så pep den för varje, och det var bara, att räkna till 30 o sedan vänta tills den larmade.
Inte klokt hade verkligen inte förväntat mig att de skulle funka även för mig.
Den kostade ordinarie pris 149kr, idag 49, byxorna var det 25% rabatt på 399kr, så det blev 299, och för att jag gick med i affärens klubb fick jag ytterligare 50kr.
Sedan köpte jag en jättetuff klocka åt Micke knallblå, mot turkos, och den var superläcker, o det slutade även med en skithäftig klocka i orange som var på extrapris.
Tanken var en till jobb, och en hemma inte helt fel, och fick 2 till priset av en.
Altså har denna dag varit helt okej o även gett mig glädje vilket jag så väl behövde.
Sedan var Ronja till veterinär igår, och fick sin mun rensad, och som tur var hade hon inga fula mandlar, och k allt gick kanon.
Nu är hon som en valp i munnen tösen vår.
Vill tacka anki på trimmet, Pia den underbara veterinären, som fick ta hand om mig mer, och min oro än hon behövde ta hand om Ronja.
Jag är ju en hundägare, som tänker, lider, o gör allt för våra småttingar, som jag inte skulle vilja finnas utan, för finns inga bättre glädjekällor än våra älskade frybenta.
Ja hoppas detta inlägg blev lite mer i glädjens tecken, för så känns allt idag.
Önskar er alla en kram och fin helg.
Funderingar, tankar, vänskap osv...
Japp torsdag igen veckorna rusar på och vi med dem.
Idag diabetesmottagningen och nytt långtidsprov, som jag absolut inte ser fram emot, för jag tror allt har rasat med mig, och mitt socker, och vet inte vad som krävs, för detta ska gå vägen.
Funderar också mycket över vänskap, åsikter, faceboo osv.
Känner man lär få vara ärlig både mot sig själv och andra i sin omgivning, och jag förstår inte riktigt hur något man skriver kan tolkas på så många olika sätt.
Jag tänker fortsätta skriva det jag känner, och det jag står för, oavsett här eller i annat forum.
Tänker inte heller bli påhoppad för något jag skriver, och absolut inte för något jag gör, eller inte gör.
Känner mig ledsen, och besviken över massor med saker, som jag inte vill gå in på här just nu, men vill bara säga, att jag är den jag är, och står för det.
Sedan har vi ett otrevligt besök i morgon hos veterinären då Ronja ska rensa sin mun till att börja med, men eftersom jag tycker hon luktat hemskt illa t o f sedan hon var 5 månader gammal, så misstänker man ev hennes mandlar, och om det är så, lär dem tas bort framöver.
Vi borstar hennes tänder varje dag, och tar bort tandsten med jämna mellarum, och trots detta luktar hon ruggigt illa, och det är så mycket lukt, att man känner i vilket rum hon är fast man inget ser.
Hoppas detta ska lösa sig, för jag känner en oro inför detta, för jag lever med djuren, och tänker också åt dem.
Det är däremot kanske inte så sund, att jag gör, men ingen risk här, att någon av hundarna går utan vård vid sjukdom.
Sedan undrar jag över, att så fort det gäller djur, så kostar allt jättemycket, och varför har inte djur ett högkostnadskort?????
Visst försäkringar finns men då får man också betala en ganska hög självrisk och även 20% av beloppet.
Nej ska man ha djur lär man också ha en buffert, för att hjälpa dem vid behov, och de ska alltid stå i främsta rummet, att ge dem vård också.
Här i gävle är det strålande väder sol, och ca 20 grader inte illa den 29 september.
Sist men inte minst sänder jag en tanke till min svärmor som idag skulle ha blivit 67 år, men gick bort alldeles för fort för 8 år sedan i canser.
Vill också skänka en jättestor kram till grannen som också fyller år idag, och önska henne en juvlig dag på sin födelsedag.
Kramar i massor bruden.
Nu dags fixa hår och få på kläderna.
Idag diabetesmottagningen och nytt långtidsprov, som jag absolut inte ser fram emot, för jag tror allt har rasat med mig, och mitt socker, och vet inte vad som krävs, för detta ska gå vägen.
Funderar också mycket över vänskap, åsikter, faceboo osv.
Känner man lär få vara ärlig både mot sig själv och andra i sin omgivning, och jag förstår inte riktigt hur något man skriver kan tolkas på så många olika sätt.
Jag tänker fortsätta skriva det jag känner, och det jag står för, oavsett här eller i annat forum.
Tänker inte heller bli påhoppad för något jag skriver, och absolut inte för något jag gör, eller inte gör.
Känner mig ledsen, och besviken över massor med saker, som jag inte vill gå in på här just nu, men vill bara säga, att jag är den jag är, och står för det.
Sedan har vi ett otrevligt besök i morgon hos veterinären då Ronja ska rensa sin mun till att börja med, men eftersom jag tycker hon luktat hemskt illa t o f sedan hon var 5 månader gammal, så misstänker man ev hennes mandlar, och om det är så, lär dem tas bort framöver.
Vi borstar hennes tänder varje dag, och tar bort tandsten med jämna mellarum, och trots detta luktar hon ruggigt illa, och det är så mycket lukt, att man känner i vilket rum hon är fast man inget ser.
Hoppas detta ska lösa sig, för jag känner en oro inför detta, för jag lever med djuren, och tänker också åt dem.
Det är däremot kanske inte så sund, att jag gör, men ingen risk här, att någon av hundarna går utan vård vid sjukdom.
Sedan undrar jag över, att så fort det gäller djur, så kostar allt jättemycket, och varför har inte djur ett högkostnadskort?????
Visst försäkringar finns men då får man också betala en ganska hög självrisk och även 20% av beloppet.
Nej ska man ha djur lär man också ha en buffert, för att hjälpa dem vid behov, och de ska alltid stå i främsta rummet, att ge dem vård också.
Här i gävle är det strålande väder sol, och ca 20 grader inte illa den 29 september.
Sist men inte minst sänder jag en tanke till min svärmor som idag skulle ha blivit 67 år, men gick bort alldeles för fort för 8 år sedan i canser.
Vill också skänka en jättestor kram till grannen som också fyller år idag, och önska henne en juvlig dag på sin födelsedag.
Kramar i massor bruden.
Nu dags fixa hår och få på kläderna.
28 september....
god förmiddag vänner.
Risk att skriva några rader här, för jag mår inte så bra, men tänkte ändå skriva lite på bloggen.
Här allt okej Ronja löper, och är på höglöp just nu, och jagar hane i varje hör, så Tummen har inte helt lätt för tillfället.
Vi ska inte para henne nu, utan avvaktar till nästa löp i februari, och då känns det bättre när våren kommer och valparna ska växa upp, och även kunna komma ut när det inte är många minus, och massor med snö.
Jag ska ner till trimmet idag, och få Ronja klippt, för hon ser ut som en skogsmulle för tillfället.
Hoppas det ska gå bra, för vi skulle ha varit där igår, men det hade tjorvat till sig på trimmet.
I morgon diabetesmottagningen, och ett långtidssocker, som ska tas.
Känner mig inte alls redo för detta, men är ett måste i livet.
Mitt socker är inte vad det var, och jag kan bara säga, att jag är måttligt less på allt detta, att gå upp i vikt av insulinet, och ständigt öka enheterna, och så börjar karusellen igen ökad vikt, ökat insulin.
Jag vet inte vad som ska ske, för att mitt socker ska komma i balanse igen, men jag har gett upp, och orkar inte med detta, utan nu känner jag, att läkaren lär hitta på nåt vettigt sätt, att få detta att funka för mig.
Detta drar ner mig fruktansvärt i humör, lust, och jag har totalt tappat matlusten, och borde ha ett toppenvärde på mitt socker, men glöm det.
Detta är nåt, som jag funderar över natt, som dag, och blir inte bättre, för det, men jag hoppas ändå att det finns någon lösning i detta.
Har även funderingar över både livet, facebook, och varför vänner finns när man inte märker dem.
Jag har alltid varit en som finns för alla, och har alltid lyssnat på varje individ, och försökt hjälpa efter förmåga.
Jag har vid något tillfälle även bränt ut mig själv, men när det har gått så långt så känner jag inte, att många finns för mig.
Facebook är ett forum, som jag trodde skulle ge mig massor, men tyvärr så är det alltid samma människor, som skriver o kommenterar i mina inlägg, och då kommer tanken över mig, att borde inte vänner skriva med vänner, eller har jag missförstått nåt????????
Ibland känns fb som mitt liv, för så länge jag skriver, och finns, så är allt bra, men vad händer när jag inte mår bra, inget, inget?????
Ja nog om detta lite tankar från mig bara.
Risk att skriva några rader här, för jag mår inte så bra, men tänkte ändå skriva lite på bloggen.
Här allt okej Ronja löper, och är på höglöp just nu, och jagar hane i varje hör, så Tummen har inte helt lätt för tillfället.
Vi ska inte para henne nu, utan avvaktar till nästa löp i februari, och då känns det bättre när våren kommer och valparna ska växa upp, och även kunna komma ut när det inte är många minus, och massor med snö.
Jag ska ner till trimmet idag, och få Ronja klippt, för hon ser ut som en skogsmulle för tillfället.
Hoppas det ska gå bra, för vi skulle ha varit där igår, men det hade tjorvat till sig på trimmet.
I morgon diabetesmottagningen, och ett långtidssocker, som ska tas.
Känner mig inte alls redo för detta, men är ett måste i livet.
Mitt socker är inte vad det var, och jag kan bara säga, att jag är måttligt less på allt detta, att gå upp i vikt av insulinet, och ständigt öka enheterna, och så börjar karusellen igen ökad vikt, ökat insulin.
Jag vet inte vad som ska ske, för att mitt socker ska komma i balanse igen, men jag har gett upp, och orkar inte med detta, utan nu känner jag, att läkaren lär hitta på nåt vettigt sätt, att få detta att funka för mig.
Detta drar ner mig fruktansvärt i humör, lust, och jag har totalt tappat matlusten, och borde ha ett toppenvärde på mitt socker, men glöm det.
Detta är nåt, som jag funderar över natt, som dag, och blir inte bättre, för det, men jag hoppas ändå att det finns någon lösning i detta.
Har även funderingar över både livet, facebook, och varför vänner finns när man inte märker dem.
Jag har alltid varit en som finns för alla, och har alltid lyssnat på varje individ, och försökt hjälpa efter förmåga.
Jag har vid något tillfälle även bränt ut mig själv, men när det har gått så långt så känner jag inte, att många finns för mig.
Facebook är ett forum, som jag trodde skulle ge mig massor, men tyvärr så är det alltid samma människor, som skriver o kommenterar i mina inlägg, och då kommer tanken över mig, att borde inte vänner skriva med vänner, eller har jag missförstått nåt????????
Ibland känns fb som mitt liv, för så länge jag skriver, och finns, så är allt bra, men vad händer när jag inte mår bra, inget, inget?????
Ja nog om detta lite tankar från mig bara.
Tankar hit o dit...
Hej igen nu skriver jag några rder igen, för mitt förra inlägg är nog som det är, och jag känner mig nog inte speciellt mycket gladare idag, men försöker nå första pinnen på stegen som går upp till livet igen.
Precis så känns allt, att stegen är hög, vägen, för lång, och fötterna så tunga tunga.
Har varit i denna situation förr i mitt liv, men var länge sedan nu, och det är rättare sagt ca 5 år sedan.
Då blev jag utbränd genom, att jag fanns till hundra procent för en familj, som hade väldigt jobbigt, och med ett 8 månader litet barn mitt i separationen.
Nog om detta men det slutade med 4v som jag endast minns en enda dag, då Micke o en kompis till oss hjälpes åt att få mig till matbrodet, för att få lite mat i magen, och annars var dem veckorna helt borta i mitt minne.
Nu är jag rädd, och så rädd, att hamna där igen, och därför blir jag spänd när jag känner nåt är på gång inom mig, och det medför också att min rädsla påverkar mitt mående i högsta grad.
Jag är ledsen, besviken och fundersam över många många saker.
När jag var barn och upp till 14 års ålder såg jag med full syn rpecis som alla andra, och sedan då synen försvann av mediciner så blev livet hemskt svart, och mycket jobbigt, för att komma igen, och få vara den tonåring alla andra kunde vara.
Jag menar, att jag kan jämföra hur enkelt allt var då.
Cykla, gå ut själv, kolla tv, läsa tidningar, ja allt var annorlunda förstås.
Nu får jag då o då tillbaks denna känsla av, att jag var som en fri liten fin fågel, och nu är jag som en fånge men behöver ingen fotboja, för jag kan ju inte rymma min väg.
Menar absolut inte, att jag inte har hjälp både av min Micke, och ledsagning, utan menar friheten försvann, spontaniteten,ta boken när jag ville läsa, ta på jackan när jag ville ut, och vara ensam.
Hoppas ni förstår utan att tycka synd om mig, för jag är inte någon som söker sympati, för det gillar jag inte, men kanske tanken kommer inom er, att ni ska vara stolta över ert liv, och att ni kan får göra så mycket utan, att någon lär finnas där hela tiden även när du bara vill vara du, och ensam.
Allt detta är saker jag jobbar med varje dag, och varje natt jag inte kan sova, och de är många nätter i mitt liv, men jag är också tacksam, för jag har det inte värst, men värnar mycket om dem svaga, sjuka, ensamma, o utstötta i samhället.
Kanske någon där ute kan känna att jag finns, och att jag också värderar alla er, som finns, för det gör jag faktiskt.
Nu vill jag säga sköt om er varje dag är unik, varje dag är din du kan förvalta, igår har paserat, och i morgon kommer en ny dag för alla vårda den vänner.
Precis så känns allt, att stegen är hög, vägen, för lång, och fötterna så tunga tunga.
Har varit i denna situation förr i mitt liv, men var länge sedan nu, och det är rättare sagt ca 5 år sedan.
Då blev jag utbränd genom, att jag fanns till hundra procent för en familj, som hade väldigt jobbigt, och med ett 8 månader litet barn mitt i separationen.
Nog om detta men det slutade med 4v som jag endast minns en enda dag, då Micke o en kompis till oss hjälpes åt att få mig till matbrodet, för att få lite mat i magen, och annars var dem veckorna helt borta i mitt minne.
Nu är jag rädd, och så rädd, att hamna där igen, och därför blir jag spänd när jag känner nåt är på gång inom mig, och det medför också att min rädsla påverkar mitt mående i högsta grad.
Jag är ledsen, besviken och fundersam över många många saker.
När jag var barn och upp till 14 års ålder såg jag med full syn rpecis som alla andra, och sedan då synen försvann av mediciner så blev livet hemskt svart, och mycket jobbigt, för att komma igen, och få vara den tonåring alla andra kunde vara.
Jag menar, att jag kan jämföra hur enkelt allt var då.
Cykla, gå ut själv, kolla tv, läsa tidningar, ja allt var annorlunda förstås.
Nu får jag då o då tillbaks denna känsla av, att jag var som en fri liten fin fågel, och nu är jag som en fånge men behöver ingen fotboja, för jag kan ju inte rymma min väg.
Menar absolut inte, att jag inte har hjälp både av min Micke, och ledsagning, utan menar friheten försvann, spontaniteten,ta boken när jag ville läsa, ta på jackan när jag ville ut, och vara ensam.
Hoppas ni förstår utan att tycka synd om mig, för jag är inte någon som söker sympati, för det gillar jag inte, men kanske tanken kommer inom er, att ni ska vara stolta över ert liv, och att ni kan får göra så mycket utan, att någon lär finnas där hela tiden även när du bara vill vara du, och ensam.
Allt detta är saker jag jobbar med varje dag, och varje natt jag inte kan sova, och de är många nätter i mitt liv, men jag är också tacksam, för jag har det inte värst, men värnar mycket om dem svaga, sjuka, ensamma, o utstötta i samhället.
Kanske någon där ute kan känna att jag finns, och att jag också värderar alla er, som finns, för det gör jag faktiskt.
Nu vill jag säga sköt om er varje dag är unik, varje dag är din du kan förvalta, igår har paserat, och i morgon kommer en ny dag för alla vårda den vänner.
Varför varför ledsen o deprimerad...
Hej igen lär skriva några rader, om inte för min egen skull.
Mår skit skit och allt har rasat omkring mig bara sådär inom ett par timmar.
Har känt nåt är på gång sedan någon dag, men nu ger jag upp orkar inte mera, och slåss mot en värld, som inte är till, för en synskadad människa.
Här sitter man har begränsad möjlighet att leva ett normalt liv, för alla dem som ser kan gå ut när dem vill, sätta sig på en stubbe o fundera utan att ha någon med sig, som man helst inte vill, ta sin jacka gå ut när som helst, planera en resa, en promenad, osv.
Visst det kan låta som om det är supersynd om mig, men egentligen är problemet att man inte känner något värde inför denna seende värld, och människorna i den, som ändå har det väldigt bra.
Jag lever altså genom andra, går ut med andra, lär ha andra, för att ge mig en tur på stan, en promenad i naturen, och så har så många människor så mycket att klaga över, som egentligen har det väldigt bra.
Har också funderat över fb o dess funktion i mitt liv, för jag hade trott på ett forum för alla inte för inbördes beundran, och att dem som sticker ut är dem enda som räknas.
Ska de vara så?????
Nej detta lär bli ett slut och jag måste hitta mitt verktyg, för att må bra, och jag tror inte jag gör det bland människor som inte förstår något, eller ens försöker sätta sig in i en annan människas liv.
Jag är stolt över mina hundar o det beror nog på att för dem har jag värde, dem älskar mig, för den jag är, och dem skiter i om jag har syn eller inte.
Detta kommer bli ett stort ämne att sätta sig o grubbla över, och därefter fatta ett vettigt beslut förhoppningsvis.
Önskar er en bra dag.
Mår skit skit och allt har rasat omkring mig bara sådär inom ett par timmar.
Har känt nåt är på gång sedan någon dag, men nu ger jag upp orkar inte mera, och slåss mot en värld, som inte är till, för en synskadad människa.
Här sitter man har begränsad möjlighet att leva ett normalt liv, för alla dem som ser kan gå ut när dem vill, sätta sig på en stubbe o fundera utan att ha någon med sig, som man helst inte vill, ta sin jacka gå ut när som helst, planera en resa, en promenad, osv.
Visst det kan låta som om det är supersynd om mig, men egentligen är problemet att man inte känner något värde inför denna seende värld, och människorna i den, som ändå har det väldigt bra.
Jag lever altså genom andra, går ut med andra, lär ha andra, för att ge mig en tur på stan, en promenad i naturen, och så har så många människor så mycket att klaga över, som egentligen har det väldigt bra.
Har också funderat över fb o dess funktion i mitt liv, för jag hade trott på ett forum för alla inte för inbördes beundran, och att dem som sticker ut är dem enda som räknas.
Ska de vara så?????
Nej detta lär bli ett slut och jag måste hitta mitt verktyg, för att må bra, och jag tror inte jag gör det bland människor som inte förstår något, eller ens försöker sätta sig in i en annan människas liv.
Jag är stolt över mina hundar o det beror nog på att för dem har jag värde, dem älskar mig, för den jag är, och dem skiter i om jag har syn eller inte.
Detta kommer bli ett stort ämne att sätta sig o grubbla över, och därefter fatta ett vettigt beslut förhoppningsvis.
Önskar er en bra dag.
21 september 2011...
God förmiddag...
Har äntligen kommit ut på min blogg, och det är inte skoj ha en blogg, och så är det hur svårt, som helst, att komma ut på den.
Har inte hänt så mycket på dessa dagar sedan sist, men det är väl också bra, för då har inte nåt negativt grusat vår vardag ändå.
Har varit många dagar med dåligt väder, och idag är det uppehåll här, och det är jätteskönt.
14 grader så det är hösttemperaturer nu.
Hundarna mår fint, och jag ska bada dem närmaste tiden då Ronja ska klippas denna månad, och tummen putsas något.
Har många funderingar ang en till hund i familjen, men samtidigt, som det känns skoj, att ev tänka en annan ras, så är man ju så inbiten med sina pudlar, och känner sig bekväm med em, och deras skötsel.
Har varit lite sugen på poder puf, men om vi skulle vilja avla så är det massor med andra regler, och sådant man lär lära sig, och det är inte helt lätt.
Rasen i sig själv är häftig men då ska det vara en hårig kines, annars får det vara.
Var hundvakt en gång åt en naken kille, och det var absolut inget, som gav mersmak.
Min önskan är nog ändå, att få en liten toytik, och gärna vit, för tummen har satt sina spår i oss, även om en vit kräver massor, för att vara snygg, så är det läckert.
Igår var Micke in med moppen på 100 mils service, och det gick kanon allt var bra, och inga andra fel upptäcktes.
Har också funderingar över att hitta en hemsida, som skulle funka, för mig trots, att jag inget ser, men har svårt hitta någon, som är bra.
Jag vet, att dem som har jobb kan få hjälp med sin hemsida, och att det funkar även för dem.
Nu hoppas jag ni alla får en fin dag o att ni tar vara på varandra.
Har äntligen kommit ut på min blogg, och det är inte skoj ha en blogg, och så är det hur svårt, som helst, att komma ut på den.
Har inte hänt så mycket på dessa dagar sedan sist, men det är väl också bra, för då har inte nåt negativt grusat vår vardag ändå.
Har varit många dagar med dåligt väder, och idag är det uppehåll här, och det är jätteskönt.
14 grader så det är hösttemperaturer nu.
Hundarna mår fint, och jag ska bada dem närmaste tiden då Ronja ska klippas denna månad, och tummen putsas något.
Har många funderingar ang en till hund i familjen, men samtidigt, som det känns skoj, att ev tänka en annan ras, så är man ju så inbiten med sina pudlar, och känner sig bekväm med em, och deras skötsel.
Har varit lite sugen på poder puf, men om vi skulle vilja avla så är det massor med andra regler, och sådant man lär lära sig, och det är inte helt lätt.
Rasen i sig själv är häftig men då ska det vara en hårig kines, annars får det vara.
Var hundvakt en gång åt en naken kille, och det var absolut inget, som gav mersmak.
Min önskan är nog ändå, att få en liten toytik, och gärna vit, för tummen har satt sina spår i oss, även om en vit kräver massor, för att vara snygg, så är det läckert.
Igår var Micke in med moppen på 100 mils service, och det gick kanon allt var bra, och inga andra fel upptäcktes.
Har också funderingar över att hitta en hemsida, som skulle funka, för mig trots, att jag inget ser, men har svårt hitta någon, som är bra.
Jag vet, att dem som har jobb kan få hjälp med sin hemsida, och att det funkar även för dem.
Nu hoppas jag ni alla får en fin dag o att ni tar vara på varandra.
Förkylda, uppgivan...
Hej alla vänner på bloggen kul så många av er läser min blogg, som är mitt bollplank.
Nu förstår jag lite min nerstämdhet och uppgivenhet.
Nu har förkylning kommit till familjen adeström.
Jag har ont i hela kroppen, skallen är tung, och Micke snorar som sjutton.
Blev altså ingen båtresa så typiskt men jag ger inte upp blir i oktober istället jippi.
Vill också gratta Anki på trimmet med sin Nova som varit på utställning idag i Högbo och blev nr 2 av bästa tikarna grattis till er.
Högbo var också något vi ville åka o kolla på men även det blev satt på listan en annan gång.
Här är det bra väder, men inte så varmt då förstås, men man får vara glad för uppehållet, och solen.
Nu önskar jag er en fin lördag o helg.
Nu förstår jag lite min nerstämdhet och uppgivenhet.
Nu har förkylning kommit till familjen adeström.
Jag har ont i hela kroppen, skallen är tung, och Micke snorar som sjutton.
Blev altså ingen båtresa så typiskt men jag ger inte upp blir i oktober istället jippi.
Vill också gratta Anki på trimmet med sin Nova som varit på utställning idag i Högbo och blev nr 2 av bästa tikarna grattis till er.
Högbo var också något vi ville åka o kolla på men även det blev satt på listan en annan gång.
Här är det bra väder, men inte så varmt då förstås, men man får vara glad för uppehållet, och solen.
Nu önskar jag er en fin lördag o helg.